Vetenskapliga tester i laboratorier måste alltid genomföras i rena och sterila miljöer. Oavsett om det gäller ett medicinskt eller forskningsinriktat laboratorium krävs sterilt material för att resultaten ska bli korrekta och tillförlitliga. Dessutom återanvänder många laboratorier, bland annat inom sjukvården, sin utrustning – vilket innebär en verklig risk för smittspridning om steriliseringen inte sker på rätt sätt.
Sterilisering innebär att alla mikroorganismer förstörs. För att något ska betraktas som sterilt får inga aktiva mikrober finnas kvar, och materialet måste dessutom vara helt fritt från bakteriesporer.
Laboratorier använder en mängd olika redskap beroende på sitt specialområde. Vanliga exempel är glasvaror, pipetter, proppar, klämmor, skalpeller, sprutor med kanyler samt termometrar.
Det finns två huvudtyper av värmesterilisering: torr och fuktig. Fuktig värmesterilisering utförs i en autoklav, där föremålen utsätts för ånga under tryck vid 121 grader Celsius i 15 till 20 minuter. Torr värmesterilisering sker istället i en ugn och kräver högre temperaturer samt längre exponeringstider för att uppnå samma effekt.
Bakterien Bacillus subtilis är extremt värmetålig och används därför för att testa steriliseringsprocessens effektivitet. Om denna bakteries sporer dödas under processen kan man vara säker på att alla andra, mindre motståndskraftiga mikroorganismer också eliminerats.
Autoklaven uppfanns av Charles Chamberland år 1879. Chamberland arbetade dessutom tillsammans med Louis Pasteur för att utveckla ett av de allra första vaccinen mot fågelkolera år 1881.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online