En karriär inom medicinsk dokumentation, eller hantering av hälsouppgifter, handlar om att säkerställa att patienternas hälsouppgifter är korrekta och fullständiga. Det äldre begreppet "journalföring" har ersatts av den moderna termen "hälsominformationshantering" (Health Information Management, HIM). Ansvaret för detta arbetsområde vilar huvudsakligen på specialutbildade och certifierade yrkesverksamma, såsom chefer för hälsominformation, administratörer och tekniker inom hälsodata.
Medicinsk dokumentation innebär att övervaka patientens hälsouppgifter i både pappersbaserat och elektroniskt format. Specialister och tekniker inom området ser till att all nödvändig dokumentation finns i patientens journal och att blanketter och rapporter får korrekt autentisering. De säkerställer dessutom att läkare och annan klinisk personal har tillgång till patientinformationen för den löpande vården, samt ansvarar för att information lämnas ut till patienter och godkända organisationer.
Arbete med medicinsk dokumentation förekommer i alla organisationer som förvarar hälsouppgifter, exempelvis sjukhus, läkarmottagningar, öppenvårdskliniker och statliga myndigheter. De flesta avdelningar för hälsominformation bemannas under ordinarie kontorstid. Stora universitetssjukhus och andra större anläggningar kan dock ha personal i skift dygnet runt, så att patientinformation snabbt kan tas fram när behov uppstår.
År 1996 blev Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA) lag i USA. Lagen medförde ytterligare arbetsuppgifter inom medicinsk dokumentation, eftersom en del av lagen reglerar integritet och säkerhet för både pappersbaserad och elektronisk hälsouppgifter. Enligt HIPAA bidrar yrkesverksamma inom området till att patientinformation lagras på rätt sätt, skyddas mot obehörigt intrång och endast lämnas ut med erforderligt tillstånd.
I takt med den tekniska utvecklingen använder allt fler vårdorganisationer och läkarmottagningar elektroniska patientjournaler. Dessa har omdefinierat arbetet med medicinsk dokumentation samt hur hälsouppgifter lagras, hanteras och hämtas. Yrkesverksamma inom området behöver idag ha gedigna kunskaper inom datoranvändning, olika mjukvarusystem, datainhämtning samt analys och rapportering. Eftersom information numera hämtas snabbare och kan nås av fler personer medför elektroniska journaler också nya krav på integritet och datasäkerhet.
Chefer och ledare för avdelningar inom hälsominformationshantering har oftast en tvåårig eftergymnasial examen inom hälsodata teknik eller en kandidatexamen inom hälsominformationshantering. Utbildningarna lär ut hur journaler ska föras och hur patientens hälsouppgifter skyddas och hålls säkra. Vissa som avlägger examen inom hälsodata teknik erhåller efter studierna certifieringen Registered Health Information Technician (RHIT), medan de som genomgår ett program inom hälsominformationshantering blir behöriga för certifieringen Registered Health Information Administrator (RHIA). Både RHIT och RHIA är frivilliga certifieringar som yrkesverksamma kan välja att förvärva som ett bevis på etisk och professionell åtagande gentemot branschen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online