Det 21:a århundradet har gett forskarna helt nya möjligheter att utveckla läkemedel mot en rad olika sjukdomar. Men resan dit har varit lång. Genom årtusendena har människan använt örter och växter från naturen för att bota sjukdomar och bekämpa epidemier, och i takt med att vetenskapen fått tillgång till ny teknik och ny kunskap har läkemedelsutvecklingen accelererat kraftigt.
Redan under förhistorisk tid använde människan växter med läkande egenskaper. År 1975 presenterade Ralph Solecki vid Columbia University resultaten av sina utgrävningar av Shanidar-grottan i bergstrakterna i norra Irak. I grottan hittade han pollen från 28 olika blomarter, varav sju bedömdes ha använts som medicinalväxter.
Från neolitisk tid, för cirka 11 000 år sedan, har man dessutom funnit frön från betelnöt i Thailand, på Filippinerna och i Indien. Fynden tolkas som bevis på att nötterna användes för medicinska ändamål redan under denna period.
Innan 1900-talet var opium det mest effektiva och verksamma läkemedel som funnits. Det utvanns ur vallmoväxten och förekom framför allt i europeiska länder som Frankrike, Tyskland, Schweiz och Spanien. Tidig opiumanvändning har spårats i grottan Cueva de los Murciélagos i Spanien, där man även 1868 upptäckte vallmokapslar i forntida gravar.
Under 400- eller 500-talet publicerades grekiska böcker med översikter över örter och deras användningsområden. Vid den tiden liknade böckerna snarare receptsamlingar fyllda med hedniska besvärjelser och trollformler än vetenskapliga verk. Det var först när tyska författare gav ut en illustrerad bok med träsnitt som läkarna i större utsträckning började erkänna örters medicinska värde.
En av de mest verksamma medicinalväxterna är kinabarken från Sydamerika, som enligt traditionen användes i Peru under en svår epidemi – en kunskap som senare lade grunden för malariamedlet kinin.
Efter andra världskriget dominerades läkemedelsindustrin av tyska och schweiziska kemiföretag. Under kriget utvecklades mediciner intensivt för att hjälpa soldater att hantera krigsrelaterade sjukdomar. Penicillinet massproducerades och antibiotika blev snabbt allmänt tillgängligt. Samtidigt som produktionen ökade blev dock regelverk och säkerhetskrav delvis eftersatta, särskilt på den fria marknaden.
Både biotekniken och bioinformatiken växte fram mellan 1960- och 1980-talen. Bioinformatiken fokuserar på att med datorbaserade metoder identifiera nya kemiska föreningar, medan biotekniken söker efter potentiella verksamma molekyler bland tusentals molekylära strukturer. Biotekniken förenar flera vetenskapsgrenar – biokemi, biologi, mikrobiologi och biokemisk teknik – i jakten på ämnen som kan användas för medicinskt bruk.
Utvecklingen från schamanernas örter till dagens målriktade läkemedel visar hur kunskap byggts på generationers erfarenhet. Idag kombineras traditionell växtkunskap med avancerad molekylärbiologi, vilket öppnar dörren för behandlingar som för bara några decennier sedan vore otänkbara.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online