Centers for Disease Control and Prevention (CDC) rekommenderar användning av "universella försiktighetsåtgärder" för att förhindra spridning av blodburna patogener. Principen innebär att blodet hos alla patienter ska behandlas som om det vore smittsamt, oavsett patientens kända status. På så sätt minimeras vårdpersonalens exponering för blod, vilket skyddar både vårdgivare och patienter genom att risken för smittspridning reduceras betydligt.
Blodburna patogener är mikroorganismer som kan orsaka sjukdom hos människor. De finns i blodet samt i vissa andra kroppsvätskor. Humant immunbristvirus (HIV), som orsakar aids, och hepatit B-virus (HBV) är två av de vanligaste blodburna patogenerna. Dessa sjukdomar, tillsammans med exempelvis hepatit C, utgör ett allvarligt hot mot personer som arbetar inom vården.
HIV, HBV och andra blodburna infektioner kan överföras när smittämnet kommer i kontakt med slemhinnor i näsa, ögon eller mun, eller via skador i huden. Smitta kan även ske genom stickskador, till exempel från en kanyl, eller genom skärskador från skalpell eller rakblad. Utanför vårdmiljön är oskyddat sexuellt umgänge en annan vanlig smittväg.
En av de viktigaste skyddslinjerna mot dessa patogener är användning av barriärer och skyddskläder. Enligt CDC:s riktlinjer ska handskar alltid användas när blod eller andra kroppsvätskor kan förekomma. Skyddsrockar hjälper till att skydda hud och kläder från exponering. Ögon- och ansiktsskydd, såsom skyddsglasögon, visir och munskydd, skyddar ansiktets slemhinnor från att komma i kontakt med smittsamt material.
Det är avgörande att vårdpersonal hanterar vassa instrument, som kanyler och skalpeller, med största möjliga försiktighet. Ett särskilt stickbeständigt kärl för vassa föremål ska alltid finnas nära till hands för omedelbar kassering. CDC understryker att begagnade kanyler aldrig ska återmonteras med kapsyl eller tas bort för hand, eftersom detta är en av de vanligaste orsakerna till nålsticksskador.
CDC:s riktlinjer föreskriver att vårdpersonal ska tvätta händerna före och efter kontakt med varje patient. Händerna ska också tvättas varje gång handskar tas på eller av. Handtvätt är en av de mest effektiva metoderna för att förhindra smittspridning. Varje handtvätt bör pågå i minst 10 sekunder med medicinsk tvål och rinnande vatten.
Allt material som kontaminerats med blod eller kroppsvätskor ska kasseras i röda påsar, så kallade biohazard-påsar. Textilier som smutsats ner med kroppsvätskor ska hanteras med handskar och processeras noggrant för att undvika att patogener överförs till omgivningen.
Skulle en olycka ändå inträffa, exempelvis en nålsticksskada eller ett stänk mot slemhinna, ska det drabbade området omedelbart sköljas och tvättas med tvål och vatten. Incidenten ska sedan rapporteras så att lämpliga åtgärder kan vidtas, såsom riskbedömning, testning eller profylaktisk behandling. En snabb respons minskar risken för allvarlig smitta.
Använd alltid skyddskläder och skyddsutrustning när det finns risk för exponering för blod eller kroppsvätskor. Lämna aldrig mat eller dryck i områden där infektiöst material kan finnas. Var noggrann vid hantering av kanyler och skalpeller, och kassera dem omedelbart i rätt behållare för vassa föremål. Genom att konsekvent följa dessa grundprinciper skapas en säkrare arbetsmiljö för alla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online