När den amerikanska kongressen antog lagen Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA) 1996 skapades en mångfacetterad hälso- och sjukvårdslagstiftning med flera olika delar som påverkar din möjlighet att teckna sjukförsäkringar, skyddet av dina personliga journaler samt säkerheten kring digitaliserad medicinsk information. Samtidigt syftar lagen till att förbättra kvaliteten i vården genom att kräva att alla patientjournaler övergår till ett digitalt format som är lätt att dela och snabbt kan överföras.
HIPAA garanterar din rätt att få försäkringsskydd (inklusive täckning för redan befintliga sjukdomstillstånd) när du byter från en arbetsgivares gruppförsäkring till en annan arbetsgivares plan, eller när du själv tecknar en individuell försäkring.
Termen "portabilitet" är dock något missvisande, eftersom du inte faktiskt bär med dig din försäkring. Istället kvalificerar du dig för din nya försäkring utan att bolaget behöver göra en fullständig riskbedömning. Så länge din tidigare sjukförsäkring täckte ditt befintliga tillstånd kommer även din nya försäkring att göra det, även om försäkringsbolaget kan införa en vänteperiod på upp till 12 månader.
Du kan undvika hela eller delar av vänteperioden om du tidigare haft "godtagbar täckning" (creditable coverage) som omfattade ett tillstånd som din nya plan skulle klassa som befintligt, och om du inte haft något "avsevärt avbrott" i ditt försäkringsskydd. HIPAA låter dig nämligen minska uteslutningsperioden med den tid du tidigare var försäkrad.
Lagen definierar godtagbar täckning så att den omfattar nästan alla heltäckande grupp- och individuella sjukförsäkringar. Ett avsevärt avbrott definieras som varje period då du varit utan godtagbar täckning i mer än 63 dagar.
HIPAA krävde att det amerikanska hälsodepartementet (Department of Health and Human Services) skapade standarder för säkerheten kring journaler, både på papper och i digital form, vilket skedde år 2000 med ändringar 2002. Dessa regler, kallade Privacy Rule, fastställde de första nationella standarderna för att skydda alla identifierbara journaler. Identifierbara journaler är sådana som bär ditt namn (till exempel en receptetikett) eller innehåller information som skulle kunna leda till att du identifieras. Vårdgivare (inklusive apotek), försäkringsplaner samt clearinghus inom vården är alla skyldiga att följa Privacy Rule.
Innan HIPAA infördes kunde potentiella arbetsgivare, livförsäkringsbolag och kreditinstitut få tillgång till dina journaler innan de behandlade dina ansökningar – och det skedde också i praktiken.
HIPAA krävde dessutom att hälsodepartementet skapade standarder för säkerheten kring digital (elektronisk) vårdinformation. Dessa standarder definierar de säkerhetsrutiner som företag och vårdpersonal som registrerar och hanterar uppgifter måste följa för att skydda dem.
Har du någonsin undrat varför sjuksköterskan på din läkarmottagning ber dig signera mottagningens sekretesspolicy en gång per år? Svaret är HIPAA. Lagen har haft – och fortsätter att ha – stor betydelse både för tillgången till vård och för skyddet av dina privata hälsouppgifter. Idag är det du som bestämmer vem som får tillgång till dina personliga data, och du kan lämna eller förlora din arbetsgivares gruppförsäkring i vetskap om att du ändå kan få nytt försäkringsskydd, även med ett redan befintligt sjukdomstillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online