Misuppfattningar om kloning och dess verkliga möjligheter florerar i media. Många av dessa myter har sina rötter i science fiction-genren, med fantasifulla skildringar av kloner som tar över världen eller ersätter riktiga människor med klonade kopior. I verkligheten erbjuder kloning dock betydande möjligheter för par som har svårt att få barn. Kloningsforskning kan även bidra till botemedel mot cancer, missfall och degenerativa sjukdomar. Samtidigt följer kloningen med en rad moraliska, etiska och juridiska frågeställningar som måste vägas in.
Kloningsteknikerna liknar de metoder som används vid provrörsbefruktning (IVF). När ett mänskligt ägg har befruktats och börjat dela sig separeras zygoten vid tvåcellsstadiet. Resultatet blir två befruktade organismer i stället för en. Detta är särskilt värdefullt eftersom många kvinnor som genomgår fertilitetsbehandlingar endast producerar ett ägg under en längre tidsperiod. Genom att skapa flera embryon med hjälp av kloningstekniker ökar kvinnans chanser att bli gravid. Fertilitetsforskningen skulle kunna dra stor nytta av fortsatt kloningsforskning.
Många missuppfattningar i media skildrar klonade människor som själslösa organdonatorer utan medvetande eller andra mänskliga egenskaper. Men en klon skulle vara lika mänsklig som vilken annan person som helst. Barn som avlutas genom provrörsbefruktning är precis lika mänskliga som barn som avlutas på naturlig väg. Vetenskapen ger föräldrar som inte kan bli gravida på egen hand en möjlighet att bli föräldrar till sina egna biologiska barn.
Det har också talats mycket om att klona människor för att skörda deras organ åt sjuka patienter. Forskare tror dock att det kommer att vara möjligt att odla fram ett genetiskt identiskt organ för en behövande patient i stället för att vänta på en donator. Ett genetiskt identiskt organ minskar risken för avstötning hos patienten, vilket skulle innebära ett friskare liv för den transplanterade.
Kloning liknar stamcellsforskning både till sin natur och sitt syfte. Stamceller hos vuxna förekommer endast i begränsad mängd, och genom kloning skulle man kunna producera ett embryo som ger de nödvändiga stamcellerna. Stamcellsforskning kan gynna patienter som lider av sjukdomar som Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom. Degenerativa sjukdomar i allmänhet skulle i framtiden kunna besegras helt tack vare en utökad stamcellsforskning som drivs framåt av kloning.
Förr eller senare kan det bli möjligt att använda kloning för att skapa djurorgan som utgör genetiska matchningar för mänskliga patienter. I stället för att klona ett mänskligt embryo skulle forskare kunna klona ett djurorgan som sedan implanteras i en patient som akut behöver en organdonation. Genetiskt identiska organ minskar risken för avstötning, vilket gynnar patientens hälsa på lång sikt.
Många missfall orsakas av spontana aborter där kroppen stöter bort fostret innan det hinner mogna. Orsakerna bakom detta är ännu inte helt förstådda, men det finns förhoppningar om att kloningsforskning ska kunna belysa problemet. En ökad kunskap inom området kan också leda till utvecklingen av nya, säkra och effektiva preventivmetoder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online