En legitimerad sjuksköterskas arbetsuppgifter har utvecklats avsevärt sedan de tidiga åren av enkla bad, sängbyten, golvmoppning och bärande av smutsvatten. Idag förskriver sjuksköterskor läkemedel och utför enklare medicinska ingrepp. Dagens sjuksköterska är patientens första försvarslinje mot osäkra medicinska rutiner och ohälsosamma livsstilsval.
Varje sjuksköterskas främsta uppgift är att bedöma patientens fysiska, andliga och emotionella välbefinnande. Denna grundläggande färdighet, som lärs ut redan i den första sjuksköterskeutbildningen, är den som används varje dag i mötet med patienterna. En bedömning ger snabbt sjuksköterskan en bild av patientens aktuella hälsotillstånd – positivt eller negativt. Utifrån denna bedömning planeras vården för de kommande minuterna till dagarna.
Inom slutenvården bedöms en patient normalt varannan till fjärde timme. Bland de kroppssystem som sjuksköterskan granskar finns andnings-, cirkulations-, hjärt-kärl-, hud- och matsmältningssystemet. Som en del av helhetsvården bedömer sjuksköterskan även patientens andliga och emotionella välbefinnande.
Den näst viktigaste uppgiften är administration av läkemedel. Läkemedel förskrivs vanligtvis av en läkare, om inte sjuksköterskan har en avancerad roll, exempelvis som specialistsjuksköterska eller sjuksköterska med förskrivningsrätt. Dessa sjuksköterskor kan använda sina bedömningsfärdigheter för att avgöra vilket läkemedel patienten behöver och därefter utfärda recept.
För läkemedel som förskrivits av läkare måste sjuksköterskan förlita sig på sin egen bedömning av om läkemedlet är lämpligt för patienten att ta just då. Ofta är patientens tillstånd instabilt och ett läkemedel kanske inte bör ges förrän de vitala parametrarna förbättrats. Under sådana förhållanden kan sjuksköterskan skjuta upp läkemedelsadministreringen eller besluta att inte ge läkemedlet alls. Det är alltid bäst att kontakta läkaren, informera om förändringen i patientens status samt meddela att läkemedlet inte kommer att ges.
En av de mest betydelsefulla uppgifterna för en legitimerad sjuksköterska är att agera som patientens talesperson. Sjuksköterskan måste företräda patienten gentemot övriga medlemmar i det tvärprofessionella team som ansvarar för vården. Det kan innebära att sjuksköterskan larmar andningsteamet när en patient får andningsbesvär, men också att träda fram som patientens röst gentemot läkaren om patienten eller sjuksköterskan anser att behandlingen är obefogad eller farlig.
En legitimerad sjuksköterska behöver ibland en stark ryggrad i samarbetet med läkare och annan medicinsk personal, eftersom hon ofta tar den proaktiva ledningen i att värna om patientens bästa.
I takt med att tekniska framsteg gör sjuksköterskans arbete enklare är det viktigt att komma ihåg att patientvård handlar om att vårda människor – inte maskiner. Ibland kan en monitor visa att patienten är stabil, medan patienten själv säger något helt annat. Maskiner kan ha fel och visar ofta bara en enda bild av patientens tillstånd, medan patienten signalerar något annat.
Att lyssna på vad patienten uttrycker, både verbalt och icke-verbalt, är ett ovärderligt verktyg i vården – ett verktyg som lätt glöms bort när teknik gör arbetet smidigare.
En sjuksköterska rådgiver sina patienter vid varje möte, oavsett om det gäller ett mottagningsbesök eller en sjukhusvistelse. Patienter ser upp till den legitimerade sjuksköterskan som en expert inom hälso- och sjukvård. Denna centrala uppgift kan sträcka sig från ett enkelt rådgivningssamtal om rökavvänjning till att lära en nyligen diagnostiserad diabetiker hur blodsockret kontrolleras.
Det är vanligt att sjuksköterskan går igenom alla nya läkemedel tillsammans med patienten och samtidigt kontrollerar befintliga läkemedel för interaktioner. Rådgivningsansvaret börjar och slutar dock inte hos patienten. Sjuksköterskan stödjer ofta även patientens anhöriga för att skapa en trygg och stödjande miljö. Under perioder av svår sjukdom och oro i familjen fungerar sjuksköterskan som rådgivare, så att beslut om patienten kan fattas lugnt och välgrundat.
I många år har sjuksköterskeyrket beskrivits som både en konst och en vetenskap. För att lyckas i karriären måste sjuksköterskan behärska alla ovanstående uppgifter samt utveckla yrkets mer subtila sidor, som formas genom erfarenhet. En del av konsten är att ana att något är fel när allt ser rätt ut. Den klassiska magkänslan är en viktig beståndsdel i sjuksköterskans trygga och säkra praktik.
En sjuksköterska översvämmas ständigt av information om patienten, och att veta vilka detaljer som är avgörande just då är där yrkets konst verkligen kommer till sin rätt. Den vetenskapliga delen bygger på laboratorievärden, känd sjukdomspatologi och vitala parametrar. Alla dessa värden måste tolkas och ligga till grund för vårdbeslut, tillsammans med sjuksköterskans känsla för patientens behov. När sjuksköterskan lär sig förena vetenskapen med konsten i sitt yrke, då lyckas hon fullt ut med sina uppgifter och blir en stark förespråkare för sina patienter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online