Enligt National League for Nursing (NLN) tog hela 60,2 procent av de sjuksköterskor som examinerades 2007 sin examen från ett associate-examenprogram (ADN). Det dessa sjuksköterskor riskerar att missa är det enorma tryck som idag läggs på sjukhus att anställa personal med kandidatexamen i omvårdnad (BSN). Fler sjukhus än någonsin strävar efter så kallad Magnet-status – en utmärkelse som tilldelas sjukhus som uppnått särskilt hög kvalitet inom vård och omvårdnad. Sjuksköterskornas utbildningsnivå är en av de faktorer som bedöms i ansökningsprocessen för denna status. För att nå dit väljer många sjukhus numera att inte ens acceptera jobbansökningar från ADN-examinerade.
ADN-examen har funnits i USA i drygt femtio år. Den infördes ursprungligen som ett sätt att lindra den akuta sjuksköterskebrist som uppstod under och efter andra världskriget, genom att tekniskt utbildade sjuksköterskor (ADN) skulle assistera de professionella sjuksköterskorna (BSN). Än idag är ADN ett snabbare sätt att bli legitimerad sjuksköterska (RN), vilket återspeglas i andelen nyexaminerade. En vanlig uppfattning har länge varit att "den enda skillnaden mellan ADN och BSN är ytterligare två år i skolan". Det finns en viss poäng i det resonemanget, eftersom löneskillnaden mellan de båda examina knappast är märkbar. Trots att arbetsuppgifterna i praktiken är i stort sett desamma har yrket historiskt sett fortsatt att erkänna BSN som guldstandarden – inte ADN.
Trots att löneskillnaden mellan ADN och BSN är försumbar finns det en väsentlig skillnad mellan de båda examina. Har du en BSN i dagens arbetsliv har du betydligt större trygghet på arbetsmarknaden. I takt med att utbildningsnivå blir allt viktigare för arbetsgivare inom alla sektorer kommer den kandidat med högre examen alltid att ha övertaget. Dessutom kan många ADN-sjuksköterskor ha svårt att få tjänster på sjukhus, särskilt i storstadsområden, utan en BSN. När arbetsgivaren har en stor pool av sökande är det ofta den mest imponerande meriteringen som vinner.
Ett växande antal ADN-examinerade sjuksköterskor väljer numera att återvända till skolbänken för att komplettera sin utbildning med en BSN. Det kan vara en utmaning för dem som måste arbeta parallellt med studierna, men många vårdgivare har insett detta och erbjuder ofta utbildningsbidrag samt anpassade scheman för att underlätta. Genom att satsa på fortsatt utbildning får dessa sjuksköterskor ett starkare fäste i yrket och en bredare kompetens i patientvården.
Förutom den personliga tillfredsställelsen vid nästa utbildningsmilstolpe är en BSN en idealisk språngbräda för karriärutveckling. Många sjuksköterskor oroar sig för att en BSN ska ta dem bort från vården vid sängsidan och fastna bakom ett skrivbord. Det stämmer inte – en BSN-sjuksköterska kan tvärtom öppna dörren till helt nya verksamhetsområden. Examen ger tillgång till tjänster inom undervisning, administration samt statliga och federala myndigheter. Inom militären är skillnaden tydlig: en ADN-sjuksköterska, trots att hon är legitimerad sjuksköterska i civilt liv, klassificeras som LPN och därmed som kontrakterad personal. En BSN-sjuksköterska kan däremot inträda direkt som RN och officer.
Varje ackrediterat sjuksköterskeutbildning har sina styrkor. ADN är en kort väg till en begränsad men i vissa fall ganska lukrativ karriär. För en del sjuksköterskor, ofta de äldre, kan det vara den nivå där de känner sig nöjda med att stanna. En yngre sjuksköterska gör dock klokt i att fundera på en BSN, eftersom dagens arbetsmarknad ställer allt högre krav på formell utbildning. Kraven tenderar dessutom bara att öka med tiden – sällan att plana ut. Med tillsynsmyndigheter som aktivt driver på för höjd vårdkvalitet genom lagstiftning är en BSN ett logiskt och framtidssäkert mål för varje sjuksköterska som ser sig kvar i yrket på lång sikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online