Läkare bär ett stort ansvar på sina axlar. Utöver ansvaret för patienternas hälsa övervakar de ofta klinisk personal, driver mottagningar och hanterar en ständig ström av samtal och e-postmeddelanden varje dag. Det är lätt att förstå hur en läkare kan känna sig överväldigad eller uppleva att tiden inte räcker till för allt. För chefer och ledande befattningshavare är delegering en självklar del av god verksamhetsstyrning – och samma princip gäller inom vården. Även om läkare inte kan delegera allt, finns det flera sätt att få hjälp och lindra en betydande del av stressen.
En läkarassistent – namnet säger i princip allt. Läkarassistenter (PA) är utbildade och legitimerade för att utföra en del av den mer standardiserade och rutinmässiga vården som förekommer inom primärvården och på kliniker. Även om de i de flesta delstater inte får utföra kirurgiska ingrepp eller ställa diagnoser helt självständigt, kan läkare låta PA:s ta emot patienter på egen hand, särskilt vid vanliga åkommor. Läkarassistenter tar inte bara bort en del av arbetsbördan från läkaren – de kan dessutom göra mottagningen mer lönsam.
I de flesta delstater, däribland Maryland, krävs ett övervakningsavtal eller kontrakt mellan läkare och läkarassistent, vilket granskas och godkänns av delstatens medicinska nämnd. Läkare bör alltid kontrollera vilka regler som gäller i deras delstat gällande PA:s och deras ansvarsområde.
Inom alla vårdmiljöer är sjuksköterskorna läkarnas naturliga delegater. Läkare lämnar order och instruktioner till sjuksköterskor om hur den löpande vården av patienterna ska ske. Ansvarsområdena varierar mellan olika delstater, men sjuksköterskor kan utföra ett stort antal åtgärder och bedömningar. Ännu viktigare är att en läkare som litar på en sjuksköterskas kompetens och förmåga med tiden kan komma att förlita sig på hennes omdöme när hon gör egna bedömningar av en patients tillstånd.
Sjuksköterskespecialister (nurse practitioners, NP) har ett bredare ansvarsområde än traditionella sjuksköterskor och kan, precis som läkarassistenter, utföra grundläggande undersökningar och skriva ut vissa recept självständigt. NP:s står dock i slutänden under en läkares överinseende och granskning, som kan följa patienterna genom samtal med specialisten eller via journalgenomgångar. Reglerna för sjuksköterskespecialister och deras ansvarsområden varierar från delstat till delstat.
En vårdmottagning är också en verksamhet, och en skicklig läkare är inte alltid en lika skicklig affärsperson eller chef. Därför anställer många läkare kompetent kontorspersonal för att få verksamheten att fungera smidigare. En läkare kan exempelvis låta en erfaren sjuksköterska leda kontoret, men på många mottagningar rekryteras kontorschefer även utanför de medicinska yrkesområdena. Bokning, fakturering, kodning, kundtjänst och schemaläggning är alla uppgifter som kan delegeras till kontorspersonalen.
Genom att medvetet delegera uppgifter till läkarassistenter, sjuksköterskor, sjuksköterskespecialister och kontorspersonal kan läkare frigöra värdefull tid, fokusera på det medicinska kärnarbetet och samtidigt bygga en mer effektiv och lönsam mottagning. Nyckeln ligger i tydliga avtal, väl definierade ansvarsområden och ömsesidig tillit mellan kollegorna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online