Sjukvården spelar en central roll i det amerikanska samhället. Eftersom USA saknar ett nationellt, offentligt finansierat sjukvårdssystem måste medborgarna själva hitta olika vägar för att finansiera sin vård. Som tur finns det flera system på plats som hjälper mindre bemedlade att täcka kostnader för vanliga hälsokontroller och akuta ingrepp, medan andra alternativ bygger på högre egna avgifter i utbyte mot bredare skydd. Här går vi igenom de vanligaste typerna av sjukvårdssystem och hur de fungerar.
Allmän sjukvård innebär att en hel befolkning omfattas av någon form av sjukvårdsskydd, oavsett inkomst eller social status. Finansieringen kommer dock inte alltid enbart från staten; vissa system tillåter privata bidrag för att utöka våra förmåner, medan andra kräver att arbetsgivare bidrar. I Kina finansieras den landsbygdsbaserade allmänna sjukvården gemensamt av staten, provinsregeringarna och patienterna själva. I Nederländerna är äldre, svårt sjuka och långvarigt psykiskt sjuka patienter helt täckta genom skattefinansiering.
USA har ingen allmän sjukvård, men landet har Medicare som täcker särskilda grupper. Programmet är utformat för att ge sjukvårdsskydd åt berättigade medborgare som är 65 år eller äldre. Personer under 65 år som har en funktionsnedsättning och tar emot Social Security Disability Insurance har också rätt till programmet. Medicare täcker begränsade sjukhusvistelser samt vissa tjänster som röntgen, ambulanstransport och kemoterapi.
Preferred Provider Organization-planer (PPO) är sjukvårdsplaner där användarna betalar för tjänster allt eftersom de nyttjas. Medlemmar anmäler sig via sin arbetsgivare och betalar in till en plan med en fast täckningsnivå per person. Insatserna görs med före skatt. När en medlem bokar tid hos en läkare som godtar planen betalar försäkringsbolaget besöket till ett ofta förhandlat, reducerat pris. Beloppet dras sedan av från medlemmens täckning. Vissa planer gör det möjligt att spara outnyttjade belopp till nästa år, medan andra PPO-planer dessutom erbjuder rabatter på förebyggande vård samt extra täckning för tandvård och glasögon.
Sjukvårdsplaner med hög självrisk erbjuder ofta ett av de bästa övergripande skydden vid hälsoproblem, och premierna är vanligtvis lägre än för andra planer. Namnet till trots kan dock användningen innebära stora egna utgifter. HDHCP kan finansieras genom skattefria hälsosparkonton (health savings accounts). Dessa konton placeras ofta i fonder, vilket låter dem växa över tid. Om pengarna får ligga kvar länge med litet användande kan en person ha en ansenlig sjukvårdsbuffert när han eller hon blir äldre och mer sannolikt behöver den.
Medicaid är ett annat sjukvårdssystem som används i USA och som finansieras både av den federala regeringen och av delstaterna. Programmet riktar sig till personer med låg inkomst som dessutom tillhör andra specificerade kategorier. En person med låg inkomst och en funktionsnedsättning, exempelvis blindhet, kan kvalificera sig för viss medicinsk täckning, medan en person med låg inkomst utan funktionsnedsättning kan få begränsad eller ingen Medicaid-täckning alls.
Vilket sjukvårdssystem som passar bäst beror på ålder, ekonomisk situation och hälsotillstånd. Att känna till skillnaderna mellan de olika alternativen gör det betydligt lättare att välja ett skydd som motsvarar ens behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online