Receptfria läkemedel finns i många olika formuleringar: tidsstyrd frisättning, kontrollerad frisättning, förlängd frisättning, fördröjd frisättning eller jämn frisättning. Hur fungerar egentligen tekniken med tidsstyrd frisättning, vilka är fördelarna och nackdelarna – och vad bör du tänka på innan du väljer mellan en standardformulering och en med förlängd frisättning? Och om det är ett receptbelagt läkemedel, var valde då läkaren just denna formulering åt dig?
Tekniken för tidsstyrd frisättning har många namn som alla syftar på samma princip: sustained release, controlled release, extended release, timed release, time release och continuous release. Begreppen kan användas omväxlande och markeras ofta på förpackningen med bara två bokstäver efter läkemedlets namn, till exempel Mucinex ER. Observera dock att vissa snarlika termer inte är utbytbara – delayed release (fördröjd frisättning) är exempelvis inte samma sak som extended release.
Läkemedel med förlängd frisättning är speciellt utformade så att den aktiva substansen frigörs gradvis och tas upp av kroppen under en längre tidsperiod. Effekten kan då bestå ända fram till nästa dos. Detta är särskilt viktigt vid läkemedel som ska förebygga problem, till exempel smärtstillande medel, sömnmedel eller preparat som motverkar obehagliga symtom vid sjukdomar. Ofta håller dessa läkemedel en jämn nivå i blodet, i stället för att ge en kraftig initial effekt som sedan successivt avtar.
Läkemedel med fördröjd frisättning skiljer sig från ovanstående begrepp och ger inga löften om jämn absorption över tid. Dessa tabletter har ett enteriskt dragerat hölje som skyddar dem på vägen genom magsäcken, där magsaft annars skulle kunna bryta ned dem – eller där en tidig frisättning skulle kunna orsaka allvarlig skada. Förpackningarna kan se likadana ut och namnen vara snarlika, så var noga med vad du faktiskt köper.
Det finns flera sätt att åstadkomma tidsstyrd frisättning av en aktiv substans. Ett sätt är att bädda in den i ett material som kroppen löser upp långsamt, så att verkanämnet sipprar ut regelbundet från höljiet. Ett annat är att tabletten svullnar till en gel med nästan ogenomtränglig yta, där läkemedlet långsamt passerar det semipermeabla lagret. Den aktiva ingrediensen kan också ha ett skyddande hölje, eller finnas i små mikropärlor som är dragerade var för sig. Vissa ämnen kräver dessutom ingen särskild teknik alls – tack vare sina egna egenskaper tas de upp långsamt av blodet.
Här är en nyckel till de tvåbokstavsförkortningar som ofta förekommer på läkemedelsförpackningar:
DA: delayed absorption (fördröjd absorption)
DR: delayed release (fördröjd frisättning)
EC: enteric coated (enterisk dragering)
ER: extended release (förlängd frisättning)
GC: granules within capsules (granulat i kapslar)
SR: slow release (långsam frisättning)
SSR: sustained release (jämn frisättning)
Saknas dessa bokstäver eller hela termen på förpackningen rör det sig vanligen om ett traditionellt läkemedel med omedelbar frisättning, så kallad instant release. De flesta termerna beskriver hur din kropp hanterar läkemedlet, vilket gör att du bör lägga stor vikt vid terminologin när du väljer produkt. Vet du inte vad en term betyder – fråga apotekspersonalen.
Eftersom många tabletter med förlängd frisättning bygger på mikropälor – små dragerade kulor – får de absolut inte krossas eller ens delas. Det förstör frisättningsmekanismen och kan göra att hela dosen frigörs på en gång, vilket påverkar både effekten och säkerheten. Tabletter med fördröjd frisättning ska heller inte skadas, eftersom det enteriska höljiet då bryts och magsäcken kan ta allvarlig skada. Rådfråga alltid din läkare innan du delar någon tablett.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online