Våld mot äldre är oaktsamma eller avsiktliga handlingar som skadar en äldre människa. Det kan drabba vem som helst, oavsett kön, etnicitet eller socioekonomisk status. En utsatt äldre person kan utsättas för en enskild typ av övergrepp eller för flera former samtidigt. Förövaren kan vara en partner, ett barn, ett barnbarn, en vän, en granne eller en person inom vården och omsorgen. Förespråkare för äldres rättigheter, tillsammans med professionellt genomförda interventioner, utgör ett viktigt stöd för äldre som lever i utsatta situationer.
Fysiskt våld innebär hot eller användning av våld mot den äldre personen. Emotionellt eller psykologiskt våld är verbala eller icke-verbala handlingar som orsakar psykiskt lidande. Sexuella övergrepp är sexuell kontakt utan den äldres samtycke, medan ekonomiska övergrepp innebär missbruk av personens pengar eller egendom.
Försummelse föreligger när en vårdgivare underlåter att erbjuda en trygg och stödjande miljö, och övergivande när en sårbar vuxen lämnas helt utan vård och omsorg. Självvanvård beskriver en äldre persons oförmåga att själv upprätthålla sin säkerhet och sitt välbefinnande.
En förespråkares uppgift är att sprida kunskap om våld mot äldre, ge stöd till drabbade och verka för politiska beslut som gynnar de äldre. Enligt National Committee for the Prevention of Elder Abuse kan förespråkare stötta äldre genom att besöka sårbara äldre, engagera sig ideellt hos lokala verksamheter inom äldreomsorgen, lyfta sina farhågor inför beslutsfattare samt anmäla misstankar om övergrepp. Anhöriga, yrkesverksamma och engagerade medborgare kan alla arbeta för äldres rättigheter.
När en anmälan om misstänkt övergrepp har mottagits inleder socialtjänstens yrkesverksamma en utredning. Beroende på situationen kan personer nära den äldre intervjuas, och en bedömning av hela situationen genomförs. Om misshandel inte kan konstateras läggs ärendet ner. Vid bekräftade övergrepp erbjuds offret stödinsatser, och situationen följs därefter kontinuerligt upp.
Genom interventioner kan utsatta äldre flytta till en trygg miljö eller få ett besöksförbud mot förövaren. En professionell aktör kan ge juridiskt stöd, hjälp med ekonomin eller medicinsk rådgivning. Socialtjänsten kan bistå med personlig omvårdnad, måltider och transporter, medan terapeuter erbjuder samtal och psykologiskt stöd. Äldre som inte längre klarar sig själva kan få en god man, förvaltare eller framtidsfullmakt som hjälper till med beslut och nödvändiga insatser. En äldre person som bedöms ha förmåga att fatta egna beslut har dock alltid rätt att tacka nej till erbjudna tjänster.
Enligt National Elder Abuse Incidence Study, en rapport från 1998 från National Center on Elder Abuse, går fem fall obemärkt för varje anmälan om våld mot äldre. Ökad medvetenhet bland äldre, anhöriga och vårdgivare kan därför bidra till att skydda sårbara människor. Tillsammans informerar förespråkare och yrkesverksamma allmänheten om vilka typer av övergrepp som finns, vilka varningstecken man bör se efter, hur vanligt problemet är och vilket stöd som finns tillgängligt. Medvetenhet i samhället, opinionsbildning och tidiga interventioner kan tillsammans minska förekomsten av övergrepp mot äldre.
I Sverige kan misstanke om övergrepp eller vanvård anmälas till kommunens socialtjänst eller till polisen. Personal inom vård och omsorg har en anmälningsskyldighet enligt Lex Sarah, men även anhöriga, vänner och grannar kan höra av sig. Att agera tidigt kan göra stor skillnad för en utsatt äldre person.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online