
Trots vad många tror innehåller HIPAA (Health Insurance Portability and Accountability Act) inga specifika krav eller tidsgränser för hur länge hälso- och sjukvårdsorganisationer måste behålla patienternas medicinska journaler. Istället är det varje organisations ansvar att dokumentera sina egna policyer och rutiner för journalarkivering.
Lagen fokuserar främst på sekretess och säkerheten kring hälsouppgifter, snarare än på hur länge informationen ska förvaras. Däremot kräver HIPAA att viss efterlevnadsdokumentation – exempelvis policyer, riskanalyser och utbildningsunderlag – sparas i minst sex år från skapandet eller den senaste ikraftträdandedatumet.
Även om HIPAA inte anger någon lagringstid kan både federala regler och delstatslagar göra det. Medicare-kraven föreskriver ofta att journaler sparas i fem till tio år, och många amerikanska delstater har egna bestämmelser som kan vara strängare. Organisationer bör därför alltid kontrollera vilka regler som gäller i deras delstat samt vilka krav ackrediteringsorgan och försäkringsgivare ställer.
Med tanke på patientsäkerhet, kontinuitet i vården och risken för framtida juridiska tvister är det generellt klokt att behålla medicinska journaler under en rimlig period efter patientens senaste besök eller kontakt med vården.
Många organisationer väljer sju till tio år – och ibland längre för journaler som rör barn, där lagringstiden ofta räknas från att patienten har fyllt myndig ålder. En tydlig intern policy för arkivering hjälper organisationen att uppfylla både legala krav och god vårdpraxis.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online