Enligt Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ) kostar ett nyligen uppkommet trycksår en vårdinrättning mellan 4 000 och 40 000 dollar. Risken för att patienter med långvariga vårdtider på sjukhus och inom äldreomsorgen utvecklar trycksår ligger på cirka 25 procent. Ett effektivt sårvårdsprogram kan spara din verksamhet betydande tid, kraft och pengar. Framför allt förebygger det infektioner, främjar läkningen av befintliga sår och hindrar nya trycksår från att uppstå.
Ditt sårvårdsprogram – oavsett om du arbetar på ett vårdboende eller på ett akutsjukhus – bör vara ett gemensamt arbete med deltagare från varje avdelning: omvårdnad, kost, fysioterapi, smittskydd, riskhantering och administration. Om det är möjligt, bjud in medicinskt ansvarig läkare eller en sårspecialistläkare att delta. Utse en person som leder och koordinerar teamets arbete, och ge varje medlem tydliga och specifika uppgifter.
Boka ett konferensrum och planera in kommittémöten minst en gång per vecka. Korta dagliga möten kan fungera bäst under den period då programmet först håller på att byggas upp.
Granska de senaste riktlinjerna för trycksår samt de nationellt erkända standarder som tagits fram av AHRQ och National Pressure Ulcer Advisory Panel (NPUAP). Dessa utgör grunden för ert sårvårdssystem och säkerställer enhetlighet både inom teamet och gentemot andra vårdgivare.
Skapa en gemensam ordlista med termer och definiera sårstadier. Alla bör använda samma terminologi och kriterier för att bedöma, klassificera, mäta och dokumentera sår.
Eftersom ett effektivt sårvårdsprogram alltid prioriterar förebyggande arbete bör alla patienter screenas utifrån sin risknivå. Bradenskalan är ett beprövat verktyg som bedömer risken för trycksår och stödjer beslutsfattandet. Screena alla patienter vid intagning, vid förflyttning mellan avdelningar och vid varje förändring i patientens tillstånd.
Protokollen bör omfatta behandlingar som passar vävnadstypen (sårstadiet) samt sårbäddens skick – exempelvis förekomst av infektion eller nekrotisk vävnad. De bör vara specifika och evidensbaserade, men samtidigt lätta att förstå och tillämpa i praktiken.
Tänk på kostnad, tillgänglighet och användarvänlighet när ni väljer produkter. Varje sårstadium och sårtillstånd kräver en specifik kombination av sårengöringsmedel, debrideringsmedel, antimikrobiella preparat och/eller förband. Kontakta lokala apotek, regionala distributörer av medicinsk utrustning och nationella leverantörer för att jämföra priser, lagerstatus och produktsortiment.
Om verksamheten har resurserna kan sårvårdsrådet också överväga att erbjuda kompletterande behandlingsformer som hydroterapi eller behandling med negativt sårtryck.
Utvärdera regelbundet hur effektiva de förebyggande åtgärderna och sårbehandlingarna är. Testa olika produkter och byt strategi om ett sår inte visar någon förbättring efter 14 dagar.
Personalens arbete bör dessutom följas upp kontinuerligt för att identifiera utbildningsbehov. Genomför därefter aktuella och relevanta interna utbildningstillfällen för hela teamet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online