1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hur många år tar det att bli ÖNH-specialist?

Att bli specialistläkare i öron-, näs- och halssjukdomar (ÖNH) kräver många års utbildning och praktisk träning. Tidsåtgången kan variera beroende på land och region, men nedan följer en allmän tidsplan för de steg som ingår i utbildningsvägen.

Vägens olika steg

1. Kandidatutbildning

I bland annat USA inleds vägen med en kandidatexamen i ett naturvetenskapligt ämne, till exempel biologi, kemi eller fysik. Detta tar normalt cirka fyra år.

2. Medicinsk grundutbildning

Efter kandidatexamen följer studierna vid en medicinsk högskola, vilket vanligtvis pågår i fyra år. Utbildningen kombinerar teoretiska kurser, laborationer och klinisk praktik på sjukhus.

3. Specialiseringstjänstgöring

Efter avlagd medicinsk examen måste läkaren genomgå en specialiseringstjänstgöring inom otolaryngologi – öron-, näs- och halskirurgi. Den pågår vanligtvis i fem år och innebär intensiv klinisk träning i att diagnostisera och behandla ÖNH-relaterade sjukdomar och skador.

4. Vidareutbildning (valfritt)

Vissa läkare väljer att fördjupa sig ytterligare genom ett ett till tre årigt program inom ett specifikt delområde, exempelvis otologi, rhinologi, laryngologi eller facial plastikkirurgi och rekonstruktiv kirurgi. Detta är inte obligatoriskt, men ger en extra nivå av specialistkompetens.

5. Certifiering

När specialiseringen och eventuell vidareutbildning är avklarad krävs godkänt resultat på en certifieringsprövning hos den behöriga myndigheten i respektive land eller region. Certifieringen visar att läkaren besitter den kompetens som krävs för att arbeta som legitimerad ÖNH-specialist.

Sammanlagd tidsåtgång

  • Kandidatexamen: 4 år
  • Medicinsk grundutbildning: 4 år
  • Specialiseringstjänstgöring: 5 år
  • Vidareutbildning (valfritt): 1–3 år

Totalt utan vidareutbildning: cirka 13 år
Totalt med vidareutbildning: cirka 14–16 år

Så ser det ut i Sverige

I Sverige är utbildningsvägen något annorlunda. Där inleder man direkt efter gymnasiet med läkarprogrammet, som omfattar fem och ett halvt år. Därefter följer allmäntjänstgöringen (AT) på ungefär 18–24 månader innan man får sin legitimation, följt av specialistutbildningen (ST) inom ÖNH som normalt tar cirka fem år. Även i Sverige hamnar den totala tiden därmed runt 12–13 år från gymnasiestudiernas slut till specialistkompetens.

Kom ihåg att alla siffror är generella uppskattningar. Den faktiska tidsåtgången kan variera beroende på individuella omständigheter, valda delområden och lokala krav i olika länder.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online