
Medicaid är ett amerikanskt program som endast är tillgängligt för låginkomsttagare som inte har råd att betala för hälso- och sjukvård. Varje delstat utformar sin egen Medicaid-politik och fastställer egna regler för behörighet och ersättning av tjänster. Medicaid-planerna täcker huvuddelen av de medicinska kostnaderna för sjukhusvård, läkarbesök, synvård och tandvård. Programmet kan även täcka långvarig vård på sjukhem samt andra former av nödvändig institutionsvård vid vissa medicinska tillstånd.
Medicaid skapades för att erbjuda subventionerad hälso- och sjukvård till fattiga familjer med begränsade inkomster och tillgångar. OBRA-reglerna kräver att sökande har mycket begränsade resurser och möjligheter att själva betala för vården, samt att deras inkomst och tillgångar i princip är förbrukade innan ansökan görs. För att kunna fullfölja sitt uppdrag måste Medicaid-programmen i vissa situationer försöka återfå de kostnader som betalats på mottagarens vägnar genom dennes kvarlåtenskap.
Kongressen införde i OBRA ett krav på att delstaterna skulle ha planer för tillgångsåtervinning för att återfå de Medicaidsmedel som lagts ut på medicinsk vård. Varje delstat fick tillstånd att göra återkrav från Medicaid-mottagares kvarlåtenskaper och ta ut panträtter på bostäder. Trustar som upprättats av mottagaren eller dennes anhöriga betraktas som tillgängliga tillgångar. Trustar som däremot inrättats till förmån för en person med funktionsnedsättning räknas inte som tillgängliga resurser.
Delstaterna är skyldiga att försöka återfå kostnaderna för vård på sjukhem, långvarig institutionsvård, hembaserad vård och sjukhusvistelser. Detta sker genom återkrav från mottagarens kvarlåtenskap. Varje delstat får återkräva tillgångar ur kvarlåtenskapen efter avlidna mottagare som var 55 år eller äldre när de började ta emot förmåner och som saknar efterlevande make eller maka, vuxet barn med funktionsnedsättning eller minderårigt barn. I delstater där Medicaid-programmet antagits efter OBRA 1993 ska hela kostnaden för Medicaids långvariga sjukhemsavgifter täckas.
Delstaterna får söka återkrav genom att se upp till tre år bakåt i tiden från den första sjukhusvistelsen eller sjukhemsvistelsen. Alla tillgångar inom treårsperioden kan återkrävas via planen för återkrav från kvarlåtenskapen. Denna regel försvårar möjligheten för Medicaid-mottagares anhöriga att överföra tillgångar i syfte att undvika återkrav av resurser.
Varje delstat är skyldig att införa regler som möjliggör undantag för oskälig svårighet från det allmänna kravet på indrivning och återkrav. Om försöket att återkräva Medicaid-kostnader skulle medföra en oskälig svårighet för kvarlåtenskapens mottagare kan delstaten välja att avstå från indrivning. Regeln omfattar även ett undantag mot ekonomisk utarmning för makar, som kongressen beslutade om 1988. Makar till Medicaid-mottagare får då bo kvar i den primära bostaden utan att behöva sälja hemmet i syfte att helt tömma familjens resurser. Undantaget gäller endast sjukhemsvård som pågår längre än en månad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online