Det finns flera olika kodstatusar som kan tilldelas en patient inom sjukhus- och hälso- och sjukvården. Dessa kodstatusar styr vilken nivå av medicinsk intervention som ska ges vid ett akut medicinskt läge eller om patientens tillstånd försämras. Här går vi igenom de vanligaste kategorierna:
1. Full kod (Code Blue)
- Detta är standardkodstatusen för de flesta patienter, om inget annat anges.
- Den innebär att alla tillgängliga livsuppehållande åtgärder ska vidtas vid hjärtstillestånd eller andningsstillestånd.
- Detta inkluderar HLR (hjärt-lungräddning), defibrillering, intubation samt läkemedel vid behov.
2. Ingen återupplivning (DNR – Do Not Resuscitate)
- En DNR-order innebär att HLR och andra livsuppehållande insatser inte ska försökas om patientens hjärta stannar eller om hen slutar andas.
- Annan medicinsk behandling och symtomlindrande vård fortsätter dock att ges.
3. Ingen intubation (DNI) eller tillåt naturlig död (AND)
- En DNI- eller AND-order innebär att intubation, alltså placering av en andningsslang, inte ska utföras för andningsstöd.
- Andra stödjande åtgärder, såsom syrgasbehandling eller läkemedel, kan fortfarande ges.
4. Endast komfortvård (CMO – Comfort Measures Only)
- En CMO-order fokuserar enbart på att ge patienten komfort och smärtlindring.
- Ingen livsuppehållande behandling, inklusive HLR eller artificiell näring, påbörjas eller fortsätts.
- Patientens värdighet och välbefinnande är då den främsta målsättningen för vården.
5. Läkemedicinska order för livsuppehållande behandling (POLST)
- POLST är ett formulär som beskriver patientens önskemål om medicinsk behandling i specifika situationer och används i vissa regioner och jurisdiktioner.
- Det anger i detalj vilken nivå av medicinska åtgärder – exempelvis återupplivning, intubation och användning av matningsrör – som patienten önskar i olika scenarier.
6. Begränsad eller selektiv behandling
- I vissa fall kan patienten vilja ha vissa medicinska åtgärder men inte andra.
- Till exempel kan en patient gå med på HLR men tacka nej till intubation eller artificiell näring.
- Sådanna önskemål dokumenteras i patientens journal.
Det är viktigt att komma ihåg att beslut om kodstatus alltid fattas i samråd mellan patienten, vårdpersonalen och ibland närstående. Vårdpersonalen har ett ansvar för att säkerställa att patientens önskemål och preferenser respekteras och följs. Kodstatusen kan dessutom ändras när som helst utifrån patientens tillstånd och den löpande dialogen med vårdteamet.
