Frågan om varför BSE skulle behövas vid en årlig läkarundersökning bygger på ett vanligt missförstånd kring vad förkortningen faktiskt står för. Här reder vi ut begreppen.
BSE står för Bovine Spongiform Encephalopathy, på svenska bovin spongiform encefalopati – mer känt som "galna ko-sjukan". Det är en neurodegenerativ sjukdom som drabbar nötkreatur, alltså kor, och orsakas av felveckade proteiner som kallas prioner. Sjukdomen förekommer hos nötboskap och kan i mycket sällsynta fall överföras till människor via konsumerat kött, då i form av varianten av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vCJD).
Eftersom BSE är en djursjukdom som drabbar nötkreatur ingår den naturligtvis inte i någon årlig läkarundersökning för människor. Det finns helt enkelt ingen sådan undersökning inom mänsklig medicin, och en läkare testar därför aldrig för BSE under en vanlig hälsokontroll.
Det är dock lätt att blanda ihop förkortningen. Inom medicinska sammanhang används BSE nämligen också om Breast Self-Examination, det vill säga bröstsjälvundersökning – en metod där kvinnor regelbundet undersöker sina bröst på egen hand för att upptäcka eventuella förändringar, som knölar eller hudförändringar, i ett tidigt skede.
Om frågan egentligen gäller bröstsjälvundersökning är svaret ett annat: den rekommenderas ofta som ett komplement till regelbundna läkarbesök och mammografi, eftersom tidig upptäckt av förändringar kan vara avgörande. Den ersätter dock aldrig professionella undersökningar.
Bovin spongiform encefalopati (BSE) är en sjukdom hos kor och har ingen plats i den mänskliga årliga hälsokontrollen. Hör du däremot BSE nämnas i samband med din egen hälsa handlar det troligen om bröstsjälvundersökning – något du alltid kan diskutera med din läkare vid det årliga besöket.
Tvivlar du på vad en viss undersökning innebär är det alltid bäst att ställa frågor direkt till vårdpersonalen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online