Hälsoorganisationer är skyldiga att spara medicinska journaler över patientkontakter under varierande tidsperioder. Hur länge journalerna måste bevaras beror på flera faktorer, exempelvis vilken land eller region verksamheten befinner sig i, vilka regler som gäller inom yrkesområdet, ackrediteringskrav samt tillämplig lagstiftning.
De exakta kraven skiljer sig åt mellan olika länder och jurisdiktioner. I många fall ställs dessutom högre krav när det gäller journaler över barn – dessa ska ofta bevaras betydligt längre än journaler för vuxna patienter. Vårdfaciliteter behöver också följa både offentliga lagar och interna riktlinjer, som ibland går utöver det lagstadgade minimumet.
Här följer några generella riktlinjer för hur länge medicinska journaler ofta behöver sparas enligt olika standarder:
Journaler för vuxna patienter ska i regel sparas i minst 5–10 år efter senaste patientkontakten. Den exakta tiden styrs av lokal lagstiftning och kan alltså variera kraftigt mellan olika regioner.
För minderåriga gäller oftast längre lagringstider. Journalen ska då normalt sparas tills patienten har fyllt viss ålder – ofta 18–25 år – plus ytterligare ett antal år därefter.
I Sverige stadgar patientdatalagen att journaler ska sparas i minst tio år efter sista dokumenterade kontakt, med särskilda regler för barn. I USA kräver HIPAA-standarderna att viss dokumentation sparas i sex år, men delstatliga lagar kan föreskriva betydligt längre tidsperioder. I Storbritannien rekommenderar NHS att journaler för vuxna sparas i åtta år efter senaste behandlingstillfället eller efter patientens bortgång.
Eftersom reglerna skiljer sig så mycket åt bör varje hälsoorganisation alltid kontrollera de specifika krav som gäller i sin egen jurisdiktion samt säkerställa att rutinerna för arkivering uppfyller både juridiska krav och branschstandarder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online