USA är ett av världens rikaste och tekniskt mest avancerade länder, men trots detta har många amerikanska medborgare och invånare starka invändningar mot landets nuvarande sjukvårdssystem. Enligt den amerikanska fackliga organisationen American Federation of Labor saknar nästan 50 miljoner amerikaner helt och hållet en sjukvårdsförsäkring. Problemet har flera orsaker, och det finns även andra viktiga brister i dagens system som påverkar både patienter och vårdgivare.
Enligt tidskriften The American Prospect är den amerikanska sjukvården världens dyraste. Redan år 2005 betalade den genomsnittligt försäkrade personen nära 6 700 dollar ur egen ficka – cirka 3 300 dollar mer än i Kanada, som var det näst dyraste landet. Premieerna för arbetsgivarfinansierade försäkringar fortsätter att stiga, och allt fler arbetsgivare väljer att flytta över en större del av kostnaderna på sina anställda. Många har helt enkelt inte råd med högre självrisker och patientavgifter.
Samtidigt som försäkringsskyddet krymper blir medicinska ingrepp allt dyrare. Även med en försäkring får många bära egna utgifter som motsvarar 10 till 20 procent av ingreppets verkliga kostnad. Vid sjukhusvistelser eller förlossningar kan räkningen därmed lätt uppgå till tusentals dollar.
Många försäkringar från så kallade HMO:s (health maintenance organizations) begränsar ersättningen för receptbelagda läkemedel i syfte att sänka försäkringsbolagens kostnader, enligt American Federation of Labor. Samtidigt har amerikanska konsumenter blivit alltmer beroende av läkemedel. De introduceras dessutom vid en yngre ålder än tidigare generationer, vilket skapar en ständig cirkel av användning. Läkemedelsbolagen lanserar kontinuerligt nyare och dyrare preparat som konsumenterna tvingas betala för att kunna följa moderna behandlingsplaner.
I USA betalas de flesta läkare inte efter kvaliteten på vården de levererar. De har vanligtvis avtal med specifika försäkringsbolag och erhåller fastställda belopp för vissa ingrepp och tjänster. Detta skiljer sig från många andra länders system, där läkarna har incitament att ge bästa möjliga vårdkvalitet. I Storbritannien har exempelvis 95 procent av alla läkare ekonomiska incitament att erbjuda högklassig service, jämfört med endast 30 procent av de amerikanska läkarna.
Relationen mellan läkare och försäkringsbolag innebär också att försäkrade patienter ofta måste välja läkare utifrån sin försäkringsplan snarare än efter personlig matchning eller ett etablerat förtroende. Ett annat framträdande problem är att många amerikaner saknar en fast läkarkontakt och undviker regelbundna förebyggande hälsokontroller. Det leder till att läkarna ofta saknar fullständig kännedom om patienternas sjukdomshistoria, vilket kan resultera i sämre vård och felbedömningar.
Kombinationen av höga kostnader, begränsad läkemedelsersättning och ett ersättningssystem utan kvalitetsincitament gör att miljontals amerikaner hamnar utanför eller i utkanten av sjukvårdssystemet. Utan genomgripande reformer riskerar klyftorna i tillgången till vård att fortsätta växa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online