Att förklara en vårdhemsplacering för en patient kan vara en svår och känslosam uppgift. Ofta känner anhöriga eller makar skuld över beslutet, och dessa känslor blandas med den oro och motstånd som personen som ska flytta till vårdhemmet själv bär på. Samtalet kan därför bli mycket laddat. Med god förberedelse, ärlighet och empati kan dock processen bli betydligt lättare för alla inblandade.
Innan du inleder något samtal med personen som ska flytta till vårdhemmet bör du se till att ditt beslut bygger på fullständig information. Det innefattar personens medicinska tillstånd och prognos, rekommendationer från vårdgivare, information om de vårdhem som övervägs samt personens förmåga att klara dagliga aktiviteter på egen hand.
Vissa medicinska tillstånd har en gynnsam prognos. Efter en stroke kan personen exempelvis behöva terapi och rehabilitering under en begränsad tid för att sedan kunna återvända hem. Sådan information är viktig att känna till – och den som flyttar till vårdhemmet känner sig ofta motiverad att delta i behandlingen i hopp om återhämtning och en återkomst hem.
Ge dock aldrig din närstående falskt hopp om att kunna återvända hem. Om det finns en reell möjlighet till återhämtning genom terapi eller annan utökad vård på vårdhemmet, dela gärna den informationen. Men om en hemkomst inte är realistisk – var ärlig.
Andra medicinska faktorer att ta hänsyn till är behovet av dagliga injektioner, kompressionsstrumpor eller flera blodsockermätningar per dag. Alla dessa aktiviteter måste vägas in när en vårdhemsplacering övervägs.
Ofta lämnar läkare, sjuksköterskor och kuratorer rekommendationer redan innan patienten skrivs ut från sjukhuset, eller efter ett läkarbesök. Om rekommendationen är vårdhemsplacering, fråga vilka kriterier som ligger till grund för bedömningen.
Ta dig tid att undersöka vårdhemmen med lediga platser i din närhet. Besök dem gärna utan förvarning – verksamheter med inget att dölja har inget emot sådana besök och förstår dina skäl.
Samla all information som verksamheten har om sina tjänster. Det ger dig något konkret att visa din närstående när det är dags att diskutera placeringen.
Kontakta även den tillsynsmyndighet som ansvarar för vårdhemmens tillstånd, samt organen för offentlig vårdfinansiering, för att ta reda på hur väl verksamheterna följer nationella regler och riktlinjer. Om det finns ett ombudsmannaprogram för äldre- och vårdfrågor i din region, kontrollera om det finns klagomål mot verksamheterna och om dessa visats sig befogade.
Du och din närstående vill troligen välja en vårdinrättning nära hemmet, men låt inte närheten vara den enda avgörande faktorn. Kvaliteten på vården får aldrig offras.
För att veta hur mycket vård din närstående behöver måste du förstå hur mycket personen klarar själv inom personlig hygien, toalettbesök, rörlighet och ätande. Kan hen ta sina mediciner utan hjälp? Behöver hen en rullstol som det nuvarande boendet inte rymmer?
Finns det trappor i det nuvarande boendet som hindrar personen från att ta sig in och ut utan assistans? Orkar hen sköta sina toalettbehov, inklusive att resa sig upp och sätta sig ner på toaletten?
Behöver personen tillsyn dygnet runt på grund av nedsatt minne? Kan hen utgöra en fara för sig själv vid matlagning, till exempel genom att glömma stänga av spisen?
Många vardagssysslor tar vi för givna när vi väl lärt oss dem, men psykiska och fysiska funktionsnedsättningar kan drastiskt påverka våra förmågor.
En sista fråga att överväga är om din närstående är rättsligt kompetent, alltså kan fatta egna beslut, eller har förklarats rättsligt inkompetent. I många länder anses en person, oavsett hur tydligt nedsatt, vara kompetent fram till dess att en domstol beslutar annat.
Nu är det dags att sätta sig ner med din närstående och så lugnt som möjligt förklara situationen såsom du känner till den. Ha den insamlade informationen redo så att du kan dela med dig av den. Var beredd på att personen kan uttrycka ilska, besvikelse eller misstro – det är en naturlig reaktion.
Det kan vara klokt att hålla det första samtalet om vårdhemsplacering kort, så att din närstående får tid att bearbeta situationen och den information du presenterat.
Låt din närstående fatta de beslut hen fortfarande kan, till exempel att välja mellan två bra verksamheter. En vårdhemsplacering innebär en stor förlust av självständighet – främja därför den självständighet som situationen tillåter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online