Snabbsterilisering – även kallad ångsterilisering – är en process där instrument steriliseras vid hög temperatur för omedelbar användning i operationsrummet. Metoden är avsedd för särskilda situationer, till exempel när ett unikt instrument har kontaminerats och måste steriliseras om innan det kan användas igen.
Processen har dock kritiserats för att överanvändas, missbrukas och möjligen bidra till en ökad infektionsrisk. Trots detta förblir snabbsterilisering en grundläggande del av arbetsrutinerna inom kirurgisk verksamhet.
Snabbsterilisering ska aldrig ersätta traditionell instrumentrengöring, och den får inte användas som kompensation för en för liten instrumentpark. Metoden ska endast användas när det inte finns tid att sterilisera ett instrument som behövs för att genomföra ingreppet.
Ett instrument som steriliserats med denna metod måste dessutom användas omedelbart. Vissa instrument, exempelvis implantat, bör inte snabbsteriliseras alls – såvida inte metoden är den enda tillgängliga.
Ett ofta försummat men avgörande steg är rengöring och dekontaminering. Att avlägsna synlig smuts – som blod, vävnad och andra biologiskt farliga material – ökar avsevärt chansen att steriliseringen lyckas.
Varje instrument ska noggrant rengöras med vatten, rengöringsmedel och ett enzymatiskt rengöringsmedel innan det snabbsteriliseras. Varje sjukhus har egna specifika riktlinjer för hur detta ska utföras.
När instrumentet är rent kan det placeras i steriliseringstråget. Alla delar måste monteras isär eller öppnas och placeras med mellanrum från varandra. En övervakningsenhet – antingen en kemisk eller en biologisk indikator – ska placeras tillsammans med lasset för att visa att steriliseringen blivit effektiv.
Snabbsterilisering utförs med två olika metoder: gravitationsmetoden och förvakuumsmetoden. Olika typer av instrument kan kräva olika metoder och olika steriliseringstider, så kontrollera alltid tillverkarens specifika anvisningar.
När steriliseringscykeln är slutförd granskas en rapport innan instrumentet tas ut, för att säkerställa att rätt temperatur uppnåtts och att processen pågått korrekt tid. Efter verifiering måste instrumentet föras till det sterila fältet utan att kontamineras. Under transporten kan instrumentet ligga i ett öppet, sterilt tråg eller i en sluten behållare.
Sista steget är korrekt dokumentation. Loggen ska innehålla vilket instrument som steriliserats, vilken metod som använts, cykelns längd, temperaturen, typ av behållare, namn på och resultat från den biologiska eller kemiska indikatorn, tidpunkt, datum samt namnen på alla inblandade personer – och all annan information som sjukhusets riktlinjer kräver.
All personal som deltar i snabbsteriliseringsprocessen måste vara korrekt utbildad. Den första utbildningen ska vara grundlig vid anställningstillfället och följas upp med återkommande fortbildning och uppdateringar vid behov. Ny utrustning ska alltid innebära upprepad utbildning.
Andra steriliseringsmetoder bör användas närhelst det är möjligt. Snabbsterilisering är endast avsedd för vissa situationer och får inte användas som genväg. Eftersom metoden utförs under tidspress finns dessutom en ökad risk för misstag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online