Resande sjuksköterskor började ursprungligen som en lösning för att möta säsongsmässiga bemanningsbehov på sjukhus i USA:s så kallade Sun Belt-stater. Det var ett klassiskt vinst-vinst-arrangemang: sjukhusen kunde fylla sina tillfälliga bemanningsbehov utan att behöva anställa fast personal, medan sjuksköterskorna fick attraktiv ersättning för att resa till soliga delstater och semestra under ledig tid.
På grund av den landstäckande bristen på sjuksköterskor har dock den säsongsmässiga karaktären hos yrkesgruppen förändrats. Idag förlitar sig många sjukhus på resande sjuksköterskor för att kunna upprätthålla rimliga bemanningsnivåer i förhållande till antalet patienter. Även om resande sjuksköterskor fyller ett verkligt behov finns det flera nackdelar som sjukhus behöver ta hänsyn till.
Tillfälligt anställd personal kan ibland känna bitterhet mot resande sjuksköterskor, eftersom dessa ofta får högre ersättning trots en upplevd brist på långsiktigt engagemang för verksamheten. Detta missnöje kan försvåra samarbetet på arbetsplatsen och i värsta fall leda till sämre kvalitet i patientvården.
Många amerikanska delstater har ingått ett samarbete som kallas ett "compact"-avtal för att snabbt kunna skicka sjuksköterskor till de områden där behovet är störst. Enligt avtalet ger den licens som utfärdats i en sjuksköterskas hemdelstat rätt att arbeta i övriga delstater som ingår i samarbetet.
Eftersom det inte finns någon central licensmyndighet för compact-avtalet överlämnas tillsynen av sjuksköterskorna till de enskilda delstaterna. Delstaterna upprätthåller licenskraven och vidtar disciplinära åtgärder mot sjuksköterskor utanför avtalet. Inom avtalet släpper man dock in sjuksköterskor som aldrig har granskats lokalt. Utan tillräcklig kontroll riskerar sjukhusen kvaliteten på patientvården.
Standarderna för sjuksköterskeutbildning och legitimation varierar kraftigt mellan olika delstater, vilket gör det svårt att bedöma en resande sjuksköterskas faktiska kompetens och licensstatus. Luckor i licenskraven kan dessutom innebära att en sjuksköterska kan behålla en flerstatslicens utan anmärkningar, även efter att minst en delstat inom avtalet har stängt av henne eller honom. Bristen på kommunikation mellan delstaterna utsätter patienterna för onödiga risker.
Verktyg för prestandamätning, såsom regelbundna utvärderingar av sjuksköterskor, är avgörande för patientsäkerheten och vårdens kvalitet. En korrekt utvärdering av resande sjuksköterskor kan dock lätt falla mellan stolarna om sjukhuset och bemanningsföretaget inte tydligt har fastställt vem som bär ansvaret för uppgiften. Som ett resultat kan viktiga kvalitetsmått som anges i sjuksköterskans tjänstebeskrivning komma att gå helt utan granskning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online