Alla intravenösa (IV) vätskor är inte likadana. Det finns tre grundläggande huvudkategorier, beroende på vilken ingrediens som utgör den viktigaste komponenten: natrium, dextros samt flera elektrolyter i kombination. Inom varje kategori finns dessutom många olika typer av IV-vätskor. Att välja rätt kategori – och sedan rätt typ inom den – kan bokstavligen vara en fråga om liv och död. Alla dextroslösningar passar inte i alla situationer. Vissa lämpar sig bättre än andra, beroende på patientens tillstånd och vilken problematik som ska behandlas.
Dextros är ett annat namn för glukos, en typ av socker. Därför kallas dextros-IV-lösningar ibland informellt för "sockervatten". Det finns dock vissa nackdelar med denna typ av vätska. Långvarig användning av sockervatten kan orsaka högt blodsocker (hyperglykemi). Blodsockernivåerna bör därför övervakas noggrant under behandling med dextros-IV-lösningar, särskilt om patienten har diabetes.
Dextros-IV-vätskor består av kombinationer av dextros och vatten i olika koncentrationer. Dextros 2,5 %, ofta förkortat D2,5W, är en lösning som innehåller 2,5 gram dextros per 100 ml vatten. D2,5W används främst för att späda ut andra IV-lösningar eller för att försörja patienten med både vätska och kalorier.
Dextros 5 %, även kallad D5W, kan liksom D2,5W användas för att återhydrera patienten eller för att späda ut andra IV-lösningar och läkemedel. D5W hjälper också till att hindra kroppen från att bryta ner protein och muskelmassa, eftersom den tillför kolhydrater. Samtidigt kan lösningen sänka kroppens natrium- och kaliumnivåer.
D5W blir snabbt hypotonisk, vilket innebär att den får en lägre saltkoncentration än blodet och kroppens celler. Av den anledningen används den inte vid akut återupplivning, till skillnad från andra lösningar med snarlik kemisk sammansättning, exempelvis normalt koksalt (koksaltlösning 0,9 %). D5W används istället som källa till fritt vatten och för att förebygga celluttorkning.
Dextros 10 % (D10W) är en mer koncentrerad form av dextros-IV-vätska. Den används oftast för att snabbt motverka hypoglykemi, det vill säga farligt lågt blodsocker. D20W, som innehåller ännu mer dextros, kan dessutom förse patienten med betydligt mer näring vid längre tids behandling.
Tillsammans med dextros 20 % används D50W ofta vid mer långvarig IV-behandling, eftersom dessa lösningar kan tillföra kroppen en större mängd näring. Det finns dock viktiga risker att ta hänsyn till: dextroslösningar som används under för lång tid kan ge upphov till flera negativa biverkningar.
Samtlig dextros-IV-terapi kan orsaka hypokalemi (sänkta kaliumnivåer) samt hyponatremi – ett tillstånd där det inte finns tillräckligt med natrium utanför kroppens celler. Hyponatremi är ett mycket allvarligt tillstånd som i värsta fall kan leda till hjärnskador och död. Därför krävs alltid noggrann övervakning av elektrolytnivåerna under behandlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online