Radiografi är också känt som röntgenbildtagning. Tekniken har en fascinerande historia som sträcker sig över mer än ett sekel och som har förändrat såväl medicinen som industrin och säkerhetskontrollen.
Röntgenstrålarna upptäcktes av Wilhelm Conrad Röntgen, professor vid Würzburgs universitet i Tyskland, år 1895. Hans experiment bevisade existensen av en tidigare okänd typ av elektromagnetisk strålning som kunde tränga igenom tjockt papper. Ytterligare tester visade att strålarna kunde passera genom många olika föremål och lämna en skugga efter sig. Viktigast av allt var att strålarna kunde tränga genom mjukvävnad men inte genom ben. När en fotografisk platta placerades bakom den kroppsdel som bestrålades, blockerade benen strålarna och markerade därmed inte plattan, medan strålarna som passerade genom vävnaden gjorde det.
När man upptäckte att röntgenstrålar kunde användas för att se igenom saker öppnades en helt ny värld av möjligheter. De tidigaste tillämpningarna var industriella, till exempel granskning av ståldelar och kontroll av svetsade tryckkärl, men det är inom medicinen som radiografin kommit att spela sin största roll. Kirurger använde tidigt radiografi för att vägleda sitt arbete, exempelvis för att lokalisera kulor i sårade soldater.
Naturlig radioaktivitet upptäcktes 1896 av den franske vetenskapsmannen Henri Becquerel. Även denna strålning visade sig vara genomträngande, när inslagna fotografiska plattor som förvarats i en låda tillsammans med uran av misstag blev exponerade. Två år senare upptäckte Marie och Pierre Curie de radioaktiva ämnena radium och polonium.
Eftersom radium och polonium var kraftfullare än röntgenstrålar kunde nya användningsområden för radiografin utvecklas. Gjutgods upp till en fot tjockt (cirka 30 centimeter) kunde nu genombildas, vilket blev ett värdefullt hjälpmedel inom varvsindustrin. Fotografiska plattor som placerades bakom gjutgodet gjorde det möjligt att kartlägga eventuella materialfel genom de skuggor som lämnades på plattan.
Många år efter upptäckten och den första användningen av röntgenstrålar och radioaktiv strålning började forskarna fundera över potentiella risker. Detta var nya tekniker som till en början verkade helt ofarliga. När forskare i smyg skadades eller blev sjuka av strålningen insåg man länge inte sambandet. År 1942 hade forskarna dock börjat söka aktivt efter sätt att skydda sig mot radiografins skadliga effekter.
Även om radiografi fortfarande bygger på principen att fånga skuggor på film har bildkvaliteten förbättrats avsevärt tack vare bättre maskiner och film med högre känslighet. Filmframkallningen är idag en automatiserad process, vilket säkerställer en jämnt hög kvalitet. Ny teknik baserad på datorer innebär dessutom att fysisk film inte ens behövs i alla fall. Radiografi används fortfarande inom industrin för att inspektera svetsar och gjutgods, och den är en grundpelare inom sjukvården. Tekniken ingår även i dagens säkerhetsarbete, både genom de nyare kroppsskannrar som vissa flygplatser använder och genom den äldre metoden att genombilda förseglat bagage.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online