
Blodprover är ett av medicinens mest användbara verktyg. Med hjälp av ett litet blodprov kan läkare få värdefull information om allt från organfunktion och näringsstatus till tecken på infektion eller kronisk sjukdom. Här går vi igenom de vanligaste blodproverna som tas på sjukhus och vårdcentraler – och vad de olika parametrarna faktiskt mäter.
Röda blodkroppar (RBC): Mäter antalet röda blodkroppar, som transporterar syre till kroppens alla vävnader.
Vita blodkroppar (WBC): Mäter antalet vita blodkroppar, som spelar en central roll i immunförsvaret och bekämpar infektioner.
Hemoglobin: Visar mängden hemoglobin, det syrebärande proteinet i de röda blodkropparna. Låga värden kan tyda på anemi (blodbrist).
Hematokrit: Anger andelen röda blodkroppar i den totala blodvolymen.
Trombocyter (blodplättar): Visar antalet trombocyter, som behövs för att blodet ska kunna levra sig vid blödningar.
Elektrolyter (natrium, kalium, klorid, bikarbonat): Övervakar elektrolytbalansen, som är avgörande för bland annat muskel- och nervfunktion samt vätskebalans.
Kväveämne/urea (BUN): Ger en bild av hur väl njurarna renar blodet.
Kreatinin: En annan viktig markör för njurfunktionen.
Glukos: Mäter blodsockernivån och används bland annat för att upptäcka diabetes.
ALAT (alaninaminotransferas): Förhöjda värden kan tyda på leverskada eller inflammation.
ASAT (aspartataminotransferas): En annan enzymmarkör som kan indikera skada på levern.
ALP (alkaliskt fosfatas): Höga nivåer kan peka på problem med levern eller skelettet.
Totalt bilirubin: Mäter mängden bilirubin, ett gult pigment som bildas när gamla röda blodkroppar bryts ner. Förhöjda värden kan ge gulsot.
Totalt kolesterol: Visar den sammanlagda kolesterolnivån i blodet.
HDL-kolesterol: Det så kallade "godartade" kolesterolet, som skyddar blodkärlen.
LDL-kolesterol: Det så kallade "skadliga" kolesterolet, som i höga nivåer ökar risken för åderförkalkning.
Triglycerider: En typ av fett i blodet som påverkas av kost, alkohol och vikt.
TSH (tyreoideastimulerande hormon): Reglerar sköldkörtelns aktivitet och är ofta första testet vid misstanke om sköldkörtelsjukdom.
T4 (tyroxin): Sköldkörtelns huvudhormon, som styr ämnesomsättningen.
T3 (triiodtyronin): Ett annat aktivt sköldkörtelhormon som mäts vid behov.
Markörer för infektionssjukdomar: Påvisar antikroppar eller antigener kopplade till specifika infektioner, exempelvis hiv, hepatit eller syfilis. Proverna används både för diagnos och uppföljning.
Mäter den genomsnittliga blodsockernivån under de senaste två till tre månaderna. Provet är centralt för att diagnostisera diabetes och för att följa upp behandlingen hos personer som redan har sjukdomen.
PT (protrombintid) och APTT (aktiverad partiell tromboplastintid): Bedömer blodets förmåga att levra sig. Proverna används bland annat vid utredning av blödningsrubbningar och för att övervaka behandling med blodförtunnande läkemedel.
Dessa prover ingår ofta i rutinmässiga hälsokontroller, men beställs också av läkare för att utreda specifika besvär eller sjukdomstillstånd. Vilka prover som tas varierar från person till person och beror på din sjukdomshistoria, dina symtom och läkarens kliniska bedömning. Har du frågor om dina provsvar är det alltid bäst att diskutera dem med din behandlande läkare, eftersom referensvärden kan variera beroende på ålder, kön och laboratorium.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online