Vårdpersonal och vårdinrättningar världen över använder elektroniska patientjournaler, ofta kallade EMR (Electronic Medical Records). I en EMR lagras viktig information som patientens sjukdomshistoria, medicinlista, laboratorieresultat, allergier och försäkringsuppgifter. Läkare, sjukhus och långtidsvårdsenheter använder EMR-system för att hålla ordning på sina patienters vård.
Fördelarna med elektroniska journaler är många: de är lätta att uppdatera, kan nås snabbt och kan delas mellan olika vårdgivare. Det innebär att alla som deltar i en patients vård alltid har aktuell information om patientens tillstånd. Systemet visar också vilka åtgärder som vidtas – exempelvis undersökningar, receptbelagda läkemedel och eventuella restriktioner.
Börja med att välja och installera EMR-programvara som är kompatibel med den datorsystemmiljö som vårdgivaren använder. Programvaran kan köpas både online och direkt från programvaruleverantörer. Installera systemet på organisationens datorer och ta hjälp av en IT-specialist om frågor eller problem uppstår. Utbilda sedan personalen i hur programmet fungerar. Ge medarbetarna tid att vänja sig vid systemet innan det tas i bruk i verksamheten – det minskar risken för komplikationer vid övergången från pappersjournaler.
Tilldela användar-ID och lösenord till alla medarbetare som behöver tillgång till journalsystemet. Exempel på sådana roller är läkare, sjuksköterskor och faktureringsspecialister. Visa personalen hur de loggar in och ge tydliga instruktioner för hur journaler skapas, ändras och raderas. Förklara även hur begränsad åtkomst fungerar, om systemet stödjer detta. Gå igenom hur patientinformation matas in för att skapa en ny journalpost.
Använd befintliga pappersjournaler för att samla ihop den information som behövs för varje patients EMR. Journalen bör innehålla personuppgifter, sjukdomshistoria, allergilista, medicinlista, diagnostiska tester, provsvar och försäkringsuppgifter. Den största delen av informationen finns oftast redan i patientens fysiska journal. Eventuell saknad information måste hämtas in direkt från patienten. Undertecknade dokument, som samtyckesformulär för behandling, kan skannas in och bifogas den elektroniska journalen.
Mata in varje patients uppgifter i programmet för att skapa journalen. Se till att all känd information om patienten inkluderas. Strukturera filen genom att skapa separata avsnitt för varje typ av information och rubricera varje avsnitt tydligt. Alla läkemedel ska exempelvis samlas under rubriken "Mediciner". Använd flaggor eller särskilda markeringar för att lyfta fram kritisk information, som allergier. Korrekturläs alltid varje journal innan den tas i bruk, så att rätt uppgifter registrerats för rätt patient – det förebygger allvarliga misstag.
Uppdatera patientjournalerna löpande efter behov. Logga in i systemet, öppna patientens fil och lägg till ny information. Ändringar – som ny adress eller nytt försäkringsbolag – bör registreras omedelbart när informationen inkommer. Det säkerställer att journalen alltid innehåller korrekta uppgifter och minskar risken att information går förlorad. Om en uppdatering måste skjutas upp, placera den nya informationen på en tydligt synlig plats så att den registreras så snart tiden tillåter, exempelvis vid dagens slut. Korrekturläs alla ändringar innan de sparas för att undvika fel och stavfel.
Konfigurera åtkomstbehörigheter så att patienternas integritet skyddas. Viss personal, som läkare och sjuksköterskor, behöver fullständig åtkomst till journalen för att kunna vårda patienten. Full åtkomst innebär att hela journalen kan visas samt att information får läggas till, ändras eller raderas. Personal inom faktureringsavdelningen kan istället ges partiell åtkomst, vilket betyder att de endast ser de delar av journalen som är relevanta för deras arbete. Faktureringsteamet kan exempelvis bara nå avsnittet med faktureringsuppgifter och personuppgifter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online