Streckkodsskanning används främst för att spåra läkemedel som administreras till patienter på sjukhus. Vid intagningen får patienten ett armband med streckkod, som måste skannas varje gång medicin ges eller undersökningar utförs.
År 2007 hade cirka 20 procent av USA:s sjukhus implementerat streckkoder. Övriga sjukhus förlitade sig fortfarande på att sjuksköterskor manuellt skrev eller matade in anteckningar varje gång en patient fick medicin. Streckkodssystemen infördes i hopp om att rädda liv och minska de ekonomiska kostnaderna för vårdmisstag som orsakas av felaktig medicinering.
En studie från 2010 visar att användning av streckkoder förebygger cirka 90 000 allvarliga medicinska fel per år och minskar dödligheten med 20 procent. När en sjuksköterska skannar en patients streckkod ser hon omedelbart när medicinen senast gavs och kan dubbelkolla att patienten får rätt receptbelagda läkemedel. Ett larm utlöses om läkemedlet inte matchar ordinationen eller om det ges vid fel tidpunkt. Om för lång tid har passerat mellan doserna får sjuksköterskorna en varning om att kontrollera patienten.
Kostnaden är den största nackdelen med att införa en streckkodspolicy. U.S. Food and Drug Administration uppskattar kostnaden för implementering till 1 799 dollar per sängplats, plus ytterligare 1 000 dollar för underhåll. Zebra Technologies Corporation menar dock att denna utgift kompenseras av de kostnader som vårdmisstag annars medför. Fram till 2010 fanns inga formella kostnads-nyttoanalyser tillgängliga, men planer på att genomföra en sådan studie vid Brigham and Women's Hospital i Boston var då på gång.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online