Elektroniska patientjournaler lovar att förändra hälso- och sjukvården genom att öka både säkerheten och effektiviteten. De högar av papper som dokumenterar patienternas hälsotillstånd har länge ställt till det på läkarmottagningar och andra vårdinrättningar – de fördröjer diagnoser och vårdinsatser och kan äventyra patientsäkerheten. Att helt överge pappersjournalerna är dock ingen enkel uppgift. Även om elektroniska journaler är tänkta att förbättra hälsovården och förebygga sjukdomar, medför införandet en rad utmaningar, allt från tekniska hinder till höga kostnader.
Enligt forskare vid RAND, en ideell tankesmedja som analyserar samhällspolitik, skulle de potentiella kostnadsbesparingarna vid införande av elektroniska journaler inom såväl öppen som slutenvård uppgå till mer än 77 miljarder dollar per år om 90 procent av alla vårdgivare använde systemen. Besparingarna beräknas bland annat komma från kortare vårdtider, minskad tid som sjuksköterskor lägger på administrativa uppgifter som att söka efter pappersjournaler, färre onödiga undersökningar och återtester samt lägre läkemedelsförbrukning.
Potentiella vinster för patientsäkerheten inkluderar färre medicineringsfel tack vare datorstödd ordination (CPOE), en typ av mjukvara som ofta används tillsammans med elektroniska journaler för att automatisera läkemedelsprocessen. Medicineringsfel har studerats i många år och orsakar cirka åtta miljoner fel per år inom öppenvården. Enligt RAND-forskarna skulle ungefär en tredjedel av dessa kunna förebyggas med EHR/CPOE-system.
En annan stor potential ligger i uppföljningen av patienter med kroniska sjukdomar. Femton kroniska sjukdomar eller tillstånd står för mer än hälften av den totala ökningen av hälso- och sjukvårdskostnaderna under senare år, rapporterade RAND-forskarna. Elektroniska journaler kan användas för att bättre följa patienter med kroniska tillstånd – deras hälsostatus, läkemedelsanvändning och livsstilsinterventioner – så att vårdpersonal kan ingripa innan en kostsam kris uppstår.
Kostnaden för elektroniska journalsystem har länge varit ett hinder för många läkare och vårdinrättningar. Utöver priset för programvara och hårdvara tillkommer kostnader för övergången från papper till digitala journaler, personalutbildning samt löpande teknisk drift och underhåll.
En studie av medicinska direktören för EHR vid Michigan State University (MSU) visade att implementering kan kosta mellan 21 750 och 152 000 dollar per läkare, beroende på valt system. Därefter blir de årliga driftskostnaderna cirka 9 250 till 12 791 dollar. Att beräkna besparingarna är betydligt svårare och mer omtvistat, eftersom en mängd arbetsuppgifter på vårdcentraler förändras – från minskat behov av att transkribera journaler till kostnaden för personal som hämtar pappersakter. Det är ännu svårare att värdera besparingarna från de fel som undviks tack vare digitala journaler. MSU-rapporten uppskattade dock de direkta besparingarna till mellan 251 900 dollar i en läkarmottagningsmiljö och 356 395 dollar i en klinisk miljö.
Ett av de största problemen vid införande av elektroniska journaler är att det finns många olika system på marknaden som inte nödvändigtvis är kompatibla med varandra. Om en patient besöker en läkare med ett visst system och därefter kommer till ett sjukhus med ett annat, kanske informationen inte kan överföras smidigt. David Brailer, nationell samordnare för hälsodata inom det amerikanska departementet för hälsa och socialtjänst (HHS), poängterar att interoperabilitet – alltså olika systems förmåga att kommunicera med varandra – är avgörande för ett framgångsrikt utbyte av vårdinformation. Behovet av dataintegration sträcker sig dessutom bortom journalsystemen till annan hälsoteknik, exempelvis patientövervakningsutrustning. Utan interoperabilitet riskerar informationssystemet inom vården att förbli fragmenterat.
En annan viktig fråga som ständigt dyker upp gäller risken för integritetskränkningar. Medan de flesta läkare är positiva till elektroniska journaler har de uttryckt oro för patienternas integritet, vilket beskrivits i två artiklar publicerade i Journal of the American Medical Informatics Association (JAMIA). I en av studierna uppgav 16 procent av 1 000 tillfrågade läkare att de var mycket oroade över integritetsintrång, medan 55 procent var delvis oroade. En andra studie undersökte psykiatriker, psykologer, sjuksköterskor och terapeuter. Av dem som svarade ansåg 63 procent att de var mindre benägna att registrera mycket känslig information i en elektronisk journal jämfört med en pappersjournal, särskilt när det gällde psykiatrisk information om patienter. Sammantaget vill läkarna delta i den digitala utvecklingen, men de är också angelägna om patienternas integritet – vilket tyder på att teknikutvecklarna behöver stärka säkerhetsfunktionerna i journalsystemen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online