Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA) är en av Clintonadministrationens mest betydelsefulla lagstiftningar. Lagen, som fortfarande utgör en hörnsten i amerikansk hälso- och sjukvård, beskrivs ofta som en av de mest omfattande federala lagarna någonsin när det gäller regleringen av personliga medicinska journaler.
HIPAA stiftades som allmän lag 104-191 den 21 augusti 1996 under den 104:e kongressen. Syftet var att skapa ett enhetligt, nationellt regelverk för hur skyddad hälsoinformation (Protected Health Information, PHI) får hanteras, delas och lagras av vårdgivare, försäkringsbolag och andra aktörer.
Den federala lagen innehåller flera konkreta krav som organisationer måste uppfylla:
Lagen förbjuder utlämning av en patients journal om det inte finns tillräckliga belägg för att den begärande parten har en berättigad rätt till informationen. Detta ger patienterna ett starkt skydd mot obehörig insyn i känsliga hälsodata och skapar förtroende mellan patient och vårdgivare.
Organisationer som inte följer den federala HIPAA-lagen riskerar böter på upp till 250 000 dollar. Liksom vid många andra överträdelser inom vården blir påföljderna väsentligt högre när det kan bevisas att överträdelsen begicks med uppsåt eller bedrägliga avsikter.
I sin grund syftar HIPAA till att förenkla användningen av skyddad hälsoinformation för både administrativ personal och vårdpersonal. När vårdprofessionella fullt ut efterlever lagen realiseras denna effektivitet – patientdata kan då flöda säkert mellan behöriga parter utan onödig byråkrati, samtidigt som patientens integritet tryggas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online