Trots att den allmänna levnadsstandarden i USA ligger högre än i de flesta andra länder möts den sjukvård som erbjuds via det offentliga av omfattande kritik på grund av sina många brister. När sjukvårdsfrågor debatteras i den amerikanska regeringen handlar det oftast om pengar – om hur budgeten hanteras och vilka tjänster som bör eller inte bör täckas enligt gällande regelverk.
En av de mest debatterade frågorna gäller hur pengarna faktiskt används. Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) lägger USA mer pengar på sjukvård än något annat land i världen – hela 2,26 biljoner dollar år 2007 – men rankas ändå endast som nummer 37 när det gäller den övergripande kvaliteten. Orsaken är att en stor del av utgifterna går till medicinsk innovation och ny teknik i stället för till direkt patientvård.
En annan återkommande fråga i regeringens planer och debatter rör fri tillgång till sjukförsäkringtäckning. USA är i dag det enda industrialiserade landet som inte erbjuder sina medborgare ett universellt och kostnadsfritt skydd, något som National Academy of Sciences kopplat samman med de höga sjukvårdskostnaderna i landet. Läkemedelstäckning är också en del av problemet, eftersom receptbelagda läkemedel ofta inte ingår i subventionerade program – inte ens för äldre eller personer som lever under fattigdomsgränsen.
Programmen Medicare och Medicaid hör till de hetaste sjukvårdsfrågorna för regeringen. Eftersom äldre kostar staten mer än genomsnittsamerikanen när det gäller vårdtjänster har besluten om vilka tjänster som måste täckas varit en ständig källa till debatt. Täckningen för svåra kroniska sjukdomar blir särskilt kostsam om akut sjukhusvård inkluderas i budgeten.
Mycket lite pengar läggs i dag på sjukdomsförebyggande arbete i USA. Många organisationer har föreslagit ökad finansiering inom detta område som ett sätt att på sikt minska de totala sjukvårdskostnaderna, men detta ligger fortfarande långt från att bli verklighet. Förebyggande vård, inklusive tidig upptäckt av kroniska eller allvarliga sjukdomar, skulle kräva en bred tillgänglighet till sjukvårdstjänster – något som i dag saknas.
Statliga program täcker mindre än 30 procent av den amerikanska befolkningen. Resten har någon form av privat försäkring (ibland betald av arbetsgivaren), medan cirka 15 procent av medborgarna helt saknar täckning. Att tand- och synvård inte ingår i den ordinarie täckningen är också en omdiskuterad fråga, liksom att statliga sjukhus ibland drar sig för dyrare men bättre diagnostiska och behandlande alternativ – vilket leder till allvarligare komplikationer som i förlängningen förvärrar problemet. Dessutom är allt färre kliniker och läkare villiga att ta emot Medicaid-patienter, vilket tvingar många att söka sig till privat vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online