Imuran (med den aktiva substansen azatioprin) är ett läkemedel som i första hand används för att dämpa immunförsvaret efter en njurtransplantation. Patienter som behandlas med Imuran bör känna till hur läkemedlet verkar samt vilka allvarliga biverkningar som kan uppstå.
Efter en organtransplantation måste immunförsvaret undertryckas för att det transplanterade organet ska kunna fungera i kroppen. Om immunförsvaret inte dämpas kommer kroppen att stöta bort organet, vilket kan leda till att det slutar fungera. Imuran är ett av de läkemedel som oftast används för att hjälpa kroppen att acceptera den nya njuren hos transplantationspatienter.
Utöver användningen hos transplantationspatienter används Imuran också för att lindra symtom vid reumatoid artrit, såsom svullna och smärtsamma leder. Läkemedlet kan kombineras med andra preparat, exempelvis acetylsalicylsyra, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) och kortikosteroider som prednison.
Patienter som påbörjar behandling med Imuran måste genomgå regelbundna blodprov för att säkerställa att antalet vita blodkroppar och blodplättar hålls inom normala gränser. Eftersom Imuran är ett immunsupprimerande medel är risken för infektioner hög.
Patienter bör även kontakta vården vid ovanliga blödningar eller blåmärken, eftersom Imuran också sänker nivåerna av trombin – proteinet som behövs för att blodet ska kunna koagulera vid exempelvis ett sår.
De allvarligaste biverkningarna av Imuran drabbar mag-tarmkanalen och blodbildningen. En överkänslighetsreaktion i mag-tarmkanalen kan uppstå under behandling och kännetecknas av kraftigt illamående och kräkningar, ofta tillsammans med utslag, allmän sjukdomskänsla, förhöjda levervärden och feber. Svår benmärgssuppression kan också förekomma, vilket kan leda till sköra ben.
Kvinnor som är gravida bör inte använda Imuran, eftersom allvarlig skada på fostret kan uppstå. Vid graviditet ska alltid riskerna jämföras mot fördelarna noggrant innan något beslut om behandling fattas.
Hos njurtransplanterade patienter påbörjas behandlingen vanligtvis med 3–5 mg per kilo kroppsvikt dagligen, där den första dosen ges intravenöst samma dag som transplantationen sker. Några dagar efter operationen kan dosen oftast sänkas till 1–3 mg/kg dagligen. Dosen bör dock inte höjas till nära toxiska nivåer om avstötning av organet hotar.
Vid reumatoid artrit ordineras Imuran oftast för dagligt bruk. Begynnelsedosen är cirka 1,0 mg/kg (50–100 mg) en gång dagligen eller två gånger dagligen i delade doser. Dosen kan höjas efter 6–8 veckor och därefter med fyra veckors mellanrum, upp till en maximal dos på 2,5 mg/kg per dag.
Underhållsbehandling bör ske med lägsta möjliga effektiva dos, och dosen kan sänkas i steg om 0,5 mg/kg. Behandlingen kan avbrytas abrupt, men fördröjda effekter kan förekomma.
Kom ihåg: Använd alltid Imuran enligt läkares ordination och diskutera frågor om din behandling med din läkare eller annan vårdpersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online