Niob är ett glänsande, ljusgrått och formbart metalliskt grundämne som också är känt under namnet "columbium". Grundämnet tillhör gruppen övergångsmetaller och har atomnummer 41 i periodiska systemet. Niob är ett relativt sällsynt ämne som inte förekommer överallt på jorden. De mineraler som innehåller niob i utvinningsbara mängder är främst pyroklor och kolumbit. Niob förväxlas ofta med tantal, en annan övergangsmetall, eftersom deras kemiska och fysikaliska egenskaper är mycket lika.
Charles Hatchett rapporterade första gången förekomsten av ett grundämne som liknade tantal år 1801. Först 1846 gav den tyske kemisten Heinrich Rose det nya grundämnet namnet "niob". Skillnaderna mellan tantal och niob demonstrerades systematiskt av Christian Wilhelm Blomstrand år 1864. Det var ungefär vid denna tid som niob för första gången producerades för kommersiellt bruk.
De spridda kommersiella tillämpningarna inleddes under tidigt 1900-tal, då niob användes som glödtråd i glödlampor. År 1920 insåg man grundämnets betydelse för stålproduktionen, och sedan dess har största delen av användningen legat inom stålindustrin, där niob används för att öka stålets hållfasthet.
Niob är en metall med låg densitet som får en blåaktig ton när den utsätts för luft. Ämnet är korrosionsbeständigt och uppvisar supraledning. Dessa egenskaper är dock starkt beroende av niobets renhet – ju högre renheten är, desto mjukare och mer formbart blir metallen, och desto bättre ledare blir den.
Niobets kemiska egenskaper är nästan identiska med tantals, som ligger direkt under niob i periodiska systemet. Detta gör att ämnena i många fall kan användas omväxlande i kemiska tillämpningar. Eftersom niob är billigare och lättillgängligare än tantal används det ofta som ersättning i grundläggande industriella sammanhang, trots sin något lägre korrosionsbeständighet.
Niob är det 33:e vanligaste grundämnet på jorden. Trots detta påträffas det sällan i jordskorpan, eftersom dess höga densitet gör att ämnet successivt sjunkit ner mot jordens kärna. Mineralerna som innehåller niob bryts därför djupt under jordytan och bearbetas därefter för att utvinna metallen.
Niob har många viktiga industriella tillämpningar. Det används främst för tillverkning av stål som kombinerar låg densitet med hög styrka. Tillsammans med nickel, kobolt och järn används niob för att framställa superlegeringar till bland annat komponenter i jetmotorer och turbiner.
Vid temperaturer under fryspunkten fungerar niob som en supraledare. Denna egenskap utnyttjas vid tillverkning av supraledande magneter, som exempelvis används inom partikelfysik och magnetresonanstomografi.
Niob är inert i människokroppen och används därför vid tillverkning av pacemakers – en livsviktig elektrisk apparat som stimulerar och stabiliserar hjärtrytmen. Metallen används även i kondensatorer och induktorer inom elektroniken, samt som beståndsdel i optiska glas med hög brytningsindex.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online