Benflisor är ett vanligt fenomen efter tandutdragningar. De förväxlas ofta med bitar av tanden och kan dessutom dyka upp flera veckor efter själva ingreppet. I de flesta fall kan dessa flisor avlägsnas på egen hand, men ibland krävs en tandläkares hjälp för att ta bort dem på ett säkert sätt.
Tänder dras ut av många olika anledningar. En utdragning utförs oftast på frakturerade eller kraftigt kariesskadade tänder för att förebygga infektioner och lindra obehag. Ett annat vanligt skäl är borttagning av visdomständer, som vanligtvis sker i åldern 18 till 24 år.
För att kunna dra ut en tand måste det omgivande käkbenet vidgas något, så att tanden kan lossna från sin alveol. Detta görs normalt genom att tanden vaggas fram och tillbaka mot alveolen, vilket orsakar små mikrosprickor i benet. När tanden sedan dras ut sitter ofta små benfragment kvar i käkbenet. Under läkningsprocessen kan dessa fragment lossna – så kallade sekvester.
I regel fäster sekvesterna sig åter vid huvuddelen av käkbenet under läkningens gång. Ibland stannar dock läkningen upp, och de fragment som inte läker helt dör när de förlorar sin blodförsörjning. När en sekvest har blivit nekrotisk (död) stöter kroppen ut den från den läkande alveolen. Detta kan vara smärtsamt för patienten, vilket ofta gör att en tandläkare behöver avlägsna fragmentet.
Eftersom de liknar tandmaterial förväxlas sekvester ofta med tandfragment som tandläkaren missat under ingreppet. Så är dock inte fallet. Sekvester är en normal komplikation vid tandutdragningar och inte ett fel från tandläkarens sida, eftersom fragmenten ofta är omöjliga att upptäcka under själva ingreppet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online