1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så testar du dricksvatten från en vattenfontän steg för steg

Kvaliteten på dricksvattnet är ett problem som drabbar offentliga institutioner, hem och arbetsplatser lika mycket. Vattenfontäner kan hysa enorma mängder bakterier – ibland så många att toalettvatten framstår som tilltalande i jämförelse. Vatten från vattenfontäner kan dessutom innehålla olika kemiska föroreningar som arsenik, kvicksilver och bly.

Regelbunden kontroll av dricksvattnet från vattenfontäner är avgörande för att skydda folkhälsan. Detta är extra viktigt i offentliga skolor, där vattenflaskor ofta är förbjudna och eleverna tvingas dricka direkt från fontänerna för att hålla sig hydrerade.

Det här behöver du

  • Petriskål
  • Små plastprovflaskor med skruvlock
  • Inkubator
  • Bomullspinnar
  • Engångshandskar av gummi
  • Små plastbehållare för bomullspinnar
  • Laminar flow-bänk eller renlighetsbox
  • P-10-mikropipett
  • Mätglas på 10 ml, 100 ml och 1 liter
  • Mikroskop

Instruktioner

Testa vattenfontäner för bakterier

  1. Hitta platser med allmänna dricksvattenfontäner, exempelvis offentliga skolor eller universitet. Besök platserna och kartlägg exakt var samtliga fontäner finns.
  2. Be om tillstånd att testa fontänerna för föroreningar innan du går vidare. När tillståndet har beviljats fäster du en liten bit tejp på varje fontän och numrerar dem, exempelvis "Vattenfontän 1", "Vattenfontän 2" och så vidare.
  3. För in en bomullspinne i munstycket på fontänen och gnugga i cirkulära rörelser för att samla upp så stort prov som möjligt. Placera pinnen i en provhållare och märk den tydligt. Fyll därefter en flaska med vatten från samma fontän för att återspegla den mängd bakterier som en person normalt utsätts för när fontänen används.
  4. När proverna har samlats in ska de placeras på en agarpetriskål för odling. Dela petriskålen i två halvor med en markörpenna. Ena halvan reserveras för bomullsspinnprovet, medan den andra används för vattenprovet.
  5. Vattenprovet behöver spädas ut ytterligare, eftersom allt dricksvatten innehåller en viss mängd bakterier. Med ett p-10-pipett överför du 10 mikroliter av vattenprovet till tre separata behållare – 10 mikroliter per behållare. Fyll sedan den första behållaren till 10 ml, den andra till 100 ml och den tredje till en liter med hjälp av mätglasen. Syftet med spädningen är att separera bakterierna tillräckligt för att kunna se hur många kolonier som ursprungligen fanns i fontänvattnet.
  6. Dela vattenprovssektionen på agarplattan i tre delar och märk dem efter spädningsvolymen (10 ml, 100 ml och 1000 ml). Överför 10 mikroliter prov från varje spädningsbehållare till motsvarande sektion på petriskålen, med början vid den högsta spädningen (1000 ml). Att börja med den högsta spädningen är nödvändigt för att inte kontaminera de övriga koncentrationerna.
  7. Applicera svabben på den andra halvan av petriskålen. Se till att varje petriskål motsvarar en specifik vattenfontän, så att resultaten inte blandas ihop eller rapporteras felaktigt.
  8. Placera plattorna i en inkubator vid 37 grader Celsius och ta ut dem efter 12 timmar. Granska de utspädda vattenproverna under ett mikroskop. Små klotformade strukturer, så kallade bakteriekolonier, bör nu synas. Räkna kolonierna för varje prov. Med denna metod kan du göra en tillförlitlig jämförelse av bakteriebelastningen mellan olika fontäner.
  9. Efter detta steg kan plattorna läggas tillbaka i inkubatorn för fortsatt odling. När en betydande mängd bakterier har växt fram från bomullsspinnproven kan de fotograferas och jämföras med data från vattenspädningarna.

Testa vattnet för icke-biologiska föroreningar

  1. Sök online efter ett laboratorium i din närhet som analyserar vattenprover. I Sverige kan du även kontakta Livsmedelsverket eller ditt kommunala vattenbolag för vägledning om ackrediterade laboratorier.
  2. Lägg de märkta vattenproverna i en fraktförpackning och skicka dem till testlaboratoriet.
  3. När resultaten har kommit tillbaka jämför du dem med genomsnittliga lokala värden för vattenföroreningar, vilka du kan få från ditt lokala vattenbolag.
  4. Om koncentrationerna av föroreningar är högre än de registrerade lokala nivåerna kan detta tyda på ett problem som behöver åtgärdas. Ett vanligt exempel är gamla blyrör som läcker bly i dricksvattnet.
  5. Identifiera slutligen de vattenfontäner vars prover visar den högsta nivån av icke-biologisk kontaminering, så att åtgärder kan riktas mot rätt platser.

Genom att kombinera en enkel bakteriell odlingstest med en professionell kemisk analys får du en heltäckande bild av vattenkvaliteten i dina dricksvattenfontäner – ett viktigt steg för att trygga en hälsosam miljö på skolor, arbetsplatser och andra offentliga miljöer.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online