Djuprengöring på tandkliniken är i grunden patienternas vardagliga namn för det faktiska ingreppet, som officiellt heter rotplaning med kurettage, förkortat RPC. Proceduren utförs oftast av legitimerade tandhygienister, medan tandläkare vanligtvis bara utför den på en specialistklinik inom parodontologi, alltså specialistvård för tandköttssjukdomar. Det finns flera riskfaktorer att beakta före ingreppet, och riskerna ökar för äldre patienter.
Rotplaning och kurettage ingår i vården och behandlingen av avancerad parodontit (tandköttssjukdom). Tänderna hålls stadigt i käkbenet av en krage av tandkött runt basen av varje tand. Med tiden, särskilt vid försummad eller bristfällig munvård, bryts benet under kragen ner. Detta går ofta obemärkt förbi, eftersom tandköttet fortfarande ligger kvar på sin vanliga plats.
Parodontit diagnostiseras med hjälp av röntgenbilder och ett litet instrument som kallas parodontalsond. Sonden förs in under tandköttet på alla sidor av tänderna och mäter djupet mellan tandkött och ben. När benförlusten är betydande kan gapet mellan tandköttet och benet bli så djupt som 10 mm. Normalnivån är 3–4 mm i friskt tillstånd. "Fickan" som bildas blir en idealisk grogrund för bakterier, plack och tandsten (förkalkat plack), vilket förvärrar situationen ytterligare. Bakterierna och tandstenen måste bort, men de kan endast avlägsnas med en ultraljudsskalare. Att varva ultraljudsskalaren med en handskalare är så genomförs en djuprengöring.
En av de viktigaste riskfaktorerna hos vissa patienter, bland annat flera patienter som är 75 år eller äldre, är risken för en hjärtinfektion som kallas endokardit, vilken kan vara livshotande. Endokardit hänger samman med ett tillstånd som kallas mitralisklaffprolaps. Vid mitralisklaffprolaps stängs inte klaffarna mellan hjärtats förmak och kamrar helt korrekt när hjärtat slår. Patienter med mitralisklaffprolaps måste därför ta antibiotika i förebyggande syfte (profylax) före tandvårdsingrepp och sedan återigen med vissa intervall efteråt. Under en RPC förs bakterier in i blodbanan, och dessa skulle kunna utlösa endokardit om det inte vore för skyddet från den profylaktiska antibiotikan. Endokardit utgör dock endast en riskfaktor för patienter med mitralisklaffprolaps.
Många äldre patienter lever med tillstånd som kräver läkemedlet warfarin, som även säljs under namnet Coumadin. Warfarin är i grunden ett blodförtunnande medel och används ofta av personer som har haft stroke, blodpropp eller hjärtinfarkt, eller som har en sjukdom som gör att blodet inte koagulerar som det ska. Om en patient står på detta läkemedel kontaktar tandläkaren patientens läkare för att få tillstånd att pausa medicineringen i två till tre dagar före behandlingen, för att undvika överdriven blödning under djuprengöringen. Efter ingreppet kan patienten i regel återuppta warfarin redan samma kväll.
Obehag efter RPC kan kvarstå i flera dagar. Vanliga besvär är känslighet för hett och kallt, smärta i samband med sur mat, långvarig blödning, ömtåligt tandkött, svårigheter att äta samt sömnproblem orsakade av obehaget. Äldre löper dessutom större risk för längre läkningstid än yngre patienter. En försenad läkning kan bero på infektion eller på underliggande tillstånd som diabetes eller immunsystemsjukdomar, exempelvis lupus. Tandkliniken brukar ordinera receptbelagd smärtlindring – ofta ibuprofen, som också verkar inflammationshämmande – men ibland krävs något starkare, som Vicodin eller Norco. Kliniken ordinera även antibiotika som skydd mot infektion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online