Parodontit, ofta kallad tandköttsinflammation i folkmun, är en sjukdom som ger svullnad i tandköttet runt tänderna. Orsaken är bakterier i placket – den klibbiga, färglösa hinna som ständigt bildas på tänderna. Bakterierna irriterar och inflammerar tandköttet. Om parodontit inte behandlas kan det leda till tandlossning, behov av tandköttskirurgi och till och med allvarliga hälsotillstånd som hjärt-kärlsjukdom, diabetes och luftvägssjukdomar.
Vanliga tecken på att något inte står rätt till är röda och svullna tandköttet som blöder när du borstar tänderna eller använder tandtråd. Tänderna kan också ha flyttat sig på sig under de senaste åren, och du kan uppleva en förändrad känsla när du biter ihop.
Regelbundna besök hos tandläkaren är avgörande för att skydda dina tänder och din munhälsa. Utöver röntgenundersökningar och behandling av karies och andra problem med själva tänderna bör din tandläkare även undersöka dig med avseende på muncancer och parodontit. Genom att granska tandköttet och mäta de så kallade tandköttsfickorna – utrymmena mellan tänderna och det omgivande tandköttet – kan tandläkaren avgöra om du har parodontit och i så fall vilket stadium sjukdomen befinner sig i.
Hos friskt tandkött är färgen rosa och vävnaden ligger tätt intill tänderna. Fickorna är högst 3 mm djupa.
Parodontit utvecklas i fyra stadier och börjar med gingivit, en ytlig tandköttsinflammation. Tandköttet känns ömt och kan börja blöda när du borstar tänderna. Det blir känsligt vid beröring, och du kan uppleva en dålig smak i munnen samt dålig andedräkt som inte försvinner med munskölj. Behandlas inte gingiviten kan den övergå i måttlig och så småningom avancerad parodontit.
I det tidiga stadiet av parodontit börjar tandköttet dra sig tillbaka från tänderna, och din tandläkare eller parodontolog kan hitta fickor på 3–4 mm på ett eller två ställen i munnen.
Nästa stadium är måttlig parodontit. Tandköttet drar sig nu ännu längre tillbaka från tänderna.
I det mest avancerade stadiet förstörs fibrerna och benet som håller tänderna på plats. Tänderna kan flytta sig, bli lösa, och exponerade tandrötter kan bli känsliga. Konstant dålig andedräkt och en besvärande eftersmak är vanligt, och i värsta fall måste tänder tas bort.
Vid måttlig parodontit har placket spridits ner mot tandrötterna och orsakat en infektion som kan skada benet och fibrerna som håller tänderna fasta. Tandköttet verkar dra sig tillbaka från tänderna, vilket exponerar känsliga ytor och gör att tänderna ser längre ut. Placket kan fortsätta vandra ner mot rötterna, stödfibrerna och käkbenet. Tandköttsfickorna mäter nu 4–6 mm på djupet.
Smärtsamma tandköttsbölder, så kallade abscesser, kan utvecklas. Framtänderna kan börja vandra och gradvis överlappa varandra eller glida isär med synliga mellanrum.
Om måttlig parodontit lämnas obehandlad riskerar den att övergå i det avancerade stadiet, vilket kan leda till tandförlust och kirurgiska ingrepp.
Professionell tandrengöring hos en tandläkare eller parodontolog – specialist på tandkötssjukdomar – är enda sättet att avlägsna plack som härdat till tandsten. Behandlaren kan utföra skalning, där ett instrument används för att ta bort tandsten och plack under tandköttskanten.
Ett relativt nytt tillskott i behandlingen av måttlig parodontit är lokal applicering av antibiotika för att minska den sjukdomsalstrande infektionen.
För att bibehålla framgångsrik parodontalbehandling och förhindra återfall av inflammation rekommenderas professionell rengöring var tredje månad. Din parodontolog kan också rekommendera ett hemvårdsprogram som inkluderar tandkräm mot känsliga tänder, munskölj samt borstning två gånger dagligen med en elektrisk tandborste, som effektivt rengör under tandköttskanten och mellan tänderna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online