Ett annat namn för tandköttssjukdom är parodontal sjukdom. När sjukdomen först bryter ut kan den verka harmlös, men om den lämnas obehandlad kan den i värsta fall leda till att tänderna lossnar. Enligt amerikanska National Institute of Dental and Craniofacial Research (NIDCR) lider cirka 80 procent av alla vuxna i USA av någon form av tandköttssjukdom.
Tandköttssjukdom börjar oftast som en tandköttsinflammation (gingivit) och kan utvecklas vidare till parodontit. Vid gingivit är tandköttet inflammerat, men när sjukdomen gått över i parodontit har en infektion etablerat sig djupare i tändernas stödvävnader.
Dålig andedräkt kan vara ett tidigt tecken på att tandköttssjukdom är på väg. Andra vanliga signaler är irriterat eller blödande tandkött, smärta vid tuggning samt att tandköttet drar sig tillbaka och separerar från tänderna.
Vissa faktorer gör en person mer sårbar för tandköttssjukdom. Dessa inkluderar tobaksbruk, hormonella förändringar, högt blodsocker, stress, vissa läkemedel, ärftlighet för tandköttssjukdom samt bristande omsorg om tänder och tandkött eller andra problem i munhålan.
Använd tandtråd dagligen, borsta tänderna efter måltiderna och undvik tobak. Låt dessutom en tandläkare granska dina tänder minst en gång per år, genomför regelbundna tandrengöringar och låt alltid symtom på tandköttssjukdom undersökas i tid.
Tandköttssjukdom behandlas med rotskalning, ytbehandling av tandrötterna, medicinering och i svårare fall kirurgi. Rotskalning avlägsnar plack och tandsten, medan ytbehandlingen av roten hjälper till att eliminera bakterier från tandrotsytan.
Vid en undersökning gör tandläkaren en bedömning av ditt munhälsotillstånd, granskar munhålan med eller utan röntgenbilder och mäter avståndet – så kallade fickor – mellan tänderna och tandköttet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online