Tandköttsjukdom, eller parodontal sjukdom, är ett samlingsnamn för sjukdomar som påverkar tandköttet och den stödjande vävnad som håller tänderna på plats. Det finns flera olika former av tandköttsjukdomar, ofta kallade parodontiter, och de varierar i svårighetsgrad, orsak och behandling. Obehandlade kan dessa sjukdomar i värsta fall leda till tandlossning.
Tandköttsjukdomar delas vanligtvis in i flera kategorier beroende på hur de uppstår och hur snabbt de utvecklas:
Gingivit är den mildaste formen av tandköttsjukdom. Den orsakas oftast av bristfällig munhygien, där plack och bakterier ansamlas längs tandköttskanten. Typiska tecken är röda, svullna tandkött som blöder vid tandborstning. Upptäcks gingiviten i tid kan den botas helt genom förbättrad tandrengöring och noggrannare munhygien.
Lämnas gingivit obehandlad kan den utvecklas till kronisk parodontit, den vanligaste orsaken till tandlossning hos vuxna. Rökning ökar också risken att utveckla sjukdomen avsevärt. Vid kronisk parodontit bryts stödjevävnaden ned långsamt, vilket med tiden kan göra att tänderna blir lösa. Behandlingen kräver oftast mer omfattande rengöringar hos tandläkare eller tandhygienist, och i vissa fall kompletteras vården med antibiotikabehandling.
Denna form av tandköttsjukdom utvecklas snabbare och allvarligare än kronisk parodontit. Den kan förekomma både med och utan föregående gingivit. Rökning anses även här vara en bidragande faktor. Eftersom nedbrytningen går fort krävs ofta snabb och intensiv tandvårdsbehandling för att rädda tänderna.
Nekrotiserande parodontit drabbar främst personer med nedsatt immunförsvar, exempelvis individer med hiv eller andra autoimmuna sjukdomar. Sjukdomen kännetecknas av att tandköttsvävnad dör, så kallad nekros, och den kan vara mycket smärtsam. Behandling av den underliggande sjukdomen i kombination med god munhygien är avgörande för läkning.
Denna form av parodontit ses oftast hos barn som har andra hälsotillstånd, såsom diabetes eller autoimmuna sjukdomar. Den systemiska sjukdomen påverkar kroppens förmåga att bekämpa infektioner, vilket gör tandköttet extra sårbart. Tidig diagnos och ett nära samarbete mellan tandvård och medicinsk specialist är därför viktigt.
Det bästa skyddet mot tandlossning är god munhygien: borsta tänderna två gånger dagligen, använd tandtråd eller mellanspaceborstar regelbundet, undvik rökning och besök tandläkaren för kontroller minst en gång per år. Tidig upptäckt gör att de flesta tandköttsproblem kan behandlas innan de orsakar permanent skada.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online