Parodontal sjukdom, även kallad tandköttsinflammation (gingivit) eller tandlossning (parodontit), är en bakteriell infektion i tandköttet som leder till smärta och inflammation och som i värsta fall kan orsaka förlust av både tänder och käkben. Den främsta orsaken till parodontal sjukdom är bristande munhygien, men forskning visar att nästan en tredjedel av alla personer bär på en genetisk benägenhet för ärftliga parodontala sjukdomar. Eftersom många inte märker några symtom förrän sjukdomen har nått ett sent skede är regelbundna tandvårdsbesök avgörande för att förebygga tandköttsproblem och bevara hälsan hos både tandkött och tänder.
Upp till 75 procent av den vuxna befolkningen drabbas av någon form av tandköttsjukdom under livet. Många olika faktorer ökar risken, men cirka 30 procent av alla människor är särskilt predisponerade för ärftlig parodontal sjukdom. Problemet är att många med genetisk mottaglighet är helt omedvetna om sin förhöjda risk. De väntar ofta med att söka hjälp för tandköttsinflammation och munsår tills sjukdomen redan har orsakat allvarliga skador på tänderna.
Tandköttsjukdom uppstår när plack byggs upp i munnen. Om placket inte avlägsnas hårdnar det och bildar tandsten. Bakterierna bakom parodontal sjukdom gör att tandköttet blir ömt, inflammerat och infekterat. Tandköttet kan se klarrött eller svullet ut och blöder lätt vid tandborstning. När sjukdomen fortskrider drar sig tandköttet tillbaka från tänderna och bildar så kallade parodontalfickor. De infektionsskapande bakterierna utsöndrar proteiner som bryter ner stödjevävnader i mun och käke, vilket syns som tandköttsrecessioner – att tandköttet ser längre ut.
Utan behandling kan benförlusten bli omfattande och tänderna börja lossna och till slut falla ut. Ärftlig parodontal sjukdom gör kroppen extra mottaglig för bakteriernas effekter och ökar risken för tandköttsjukdom även när man borstar tänderna noggrant och går på regelbundna tandläkarkontroller.
Enligt American Dental Association har många personer med parodontal sjukdom inga besvär alls och upptäcker ofta problemet först i samband med en rutinundersökning hos tandläkaren. När symtom på ärftlig parodontal sjukdom väljer att visa sig är de desamma som vid vanlig tandköttsjukdom:
Eftersom parodontal sjukdom ofta utvecklas utan tydliga symtom är förebyggande arbete avgörande för att skydda tänder och tandkött. God munhygien med borstning och användning av tandtråd två gånger per dag är grunden. Regelbundna tandundersökningar och en näringsrik kost stärker dessutom tandköttets och tändernas hälsa. Den som vet sig ha förhöjd risk på grund av genetiska faktorer bör rådfråga sin tandläkare om ett anpassat förebyggande program.
Behandling av etablerad tandköttsjukdom innefattar professionell rengöring och tandstensborttagning, kirurgi för att avlägsna djupa fickor under tandköttet, behandling med lågdosantibiotika lokalt eller via munnen samt löpande underhållsvård hos tandvården.
Ett starkt samband har påvisats mellan utvecklingen av parodontal sjukdom och ärftlighet. Studier visar att barn till föräldrar med parodontal sjukdom är ungefär tolv gånger mer benägna att bära på de bakterier som orsakar sjukdomen jämfört med andra barn. Vissa personer som insjuknar har dessutom genetiska varianter som påverkar interleukin-1, ett cytokin som spelar en central roll i kroppens inflammatoriska svar. Personer med denna specifika immunfaktor löper upp till tjugo gånger större risk att drabbas av avancerade stadier av parodontal sjukdom än de som saknar faktorn. Detta understryker vikten av att känna till sin familjs tandhälsa och diskutera eventuella risker med sin tandläkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online