Tandlossning, ofta kallad parodontit eller tandköttssjukdom, drabbar tandköttet, tänderna och käkbenet. Det finns flera typer av tandköttssjukdomar, och de lindrigare formerna kan utvecklas till allvarliga tillstånd om de inte behandlas i tid. Vilket behandlingsalternativ som passar bäst beror på sjukdomens typ och hur långt den har fortskridit.
American Dental Association (ADA) har indelat tandlossning i fyra stadier utifrån svårighetsgrad:
Gingivit är den mildaste formen och kännetecknas av svullet och blödande tandkött. Dålig andedräkt, så kallad halitos, förekommer ofta samtidigt. Det utmärkande för detta stadium är att skadan ännu är begränsad till själva tandköttsvävnaden.
Vid tidig parodontit är symptomen desamma som vid gingivit, men mer uttalade. Tandköttet kan börja dra sig tillbaka, och det största tecknet på att sjukdomen har gått längre är att skador på bindvävnaden samt viss benförlust i käken kan uppstå.
Måttlig parodontit innefattar symptomen från det tidiga stadiet, men benförlusten är nu djupare. Fickor och fördjupningar kan bildas i tandköttet, och tänderna kan börja flytta på sig på grund av benförlusten och nedbrytningen av bindvävnaden.
I det avancerade stadiet är benförlusten utbredd och tandköttet blöder säkert vid undersökning. Tänderna kan förskjutas, och i värsta fall kan hela tänder gå förlorade.
Att förebygga tandköttssjukdomar är alltid det bästa sättet att undvika permanenta skador på tandkött och bindvävnad. God munhygien är första försvarslinjen. Borsta tänderna minst två gånger om dagen, helst efter varje måltid, och använd tandtråd dagligen – det minskar avsevärt mängden bakterier längs tandköttsranden, vilket är det som orsakar inflammation och leder till sjukdom.
Professionell tandrengöring hos tandläkaren två gånger per år tar bort den tandsten och det plack som kan ha bildats över tid. Tandläkaren kan dessutom bedöma ditt tandkötts tillstånd och uppmärksamma dig på tidiga tecken på sjukdom.
För att behandla tandlossning måste bakterier och plack under tandköttsranden tas bort. En tandläkare eller parodontolog utför därför en mer ingripande rengöringsbehandling. Efter en djuprengöring har tandköttet goda chanser att läka och återfästa mot tänderna, vilket gör det svårare för bakterier att tränga ner och orsaka ny sjukdom.
Det finns två huvudtyper av djuprengöring: rotplaning och skalning. Vid rotplaning tas plack och bakterier bort under tandköttet, samtidigt som tandrotens yta jämnas ut så att tandköttet läker och fäster lättare. Skalning avlägsnar gifter, plack, tandsten och grovt dentin runt omkring och under tandköttsranden. Har fickor bildats i tandköttet kan även dessa rengöras genom skalning.
Båda behandlingarna kan vara obehagliga, och tandköttet kan vara svullet och blöda under läkningsprocessen. En vanlig biverkning är tillfällig känslighet för varmt och kallt, eftersom tandrötterna exponeras när tandköttet drar ihop sig. Grundlig munhygien, avkännande tandkräm och tid brukar dock minimera besvären.
Ibland behöver tandvårdspersonalen skära upp en flik i tandköttet och fälla tillbaka den för att kunna nå och avlägsna allt material under den. Hårt plack och djupt liggande avlagringar, som är vanliga vid svårare fall av tandlossning, hanteras ofta bäst med denna metod. Därefter sys tandköttet fast igen, så att det kan fästa stadigt mot tänderna på nytt.
Flap-kirurgi används främst när rotplaning eller skalning inte räckt till för att avlägsna allt under tandköttsranden.
Antibiotika kan användas både som komplement och som egen behandling vid tandlossning. Både systemiska (tabletter) och lokala preparat finns. De lokala formerna kan vara gel, små kapslar, chip eller remsor som appliceras direkt på eller under tandköttet.
Antibiotika bekämpar den bakteriella infektion som ligger bakom tandlossningen och förhindrar att infektionen sprids vidare. Patienter med hjärt-kärlsjukdom som genomgår tandkirurgi skyddas dessutom mot infektioner i cirkulationssystemet. Lokala behandlingar stannar kvar i munnen under en tid och frisätter kontinuerligt låga doser antibiotika mot de drabbade områdena.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online