Munhygienen är viktig, det rådet inga tvivel om. Du får bara en uppsättning tänder, så du behöver verkligen ta hand om dem. Och det slutar inte vid tandborstning; du behöver också använda tandtråd och regelbundet låta en tandläkare eller tandhygienist professionellt rengöra tänderna. Sköter du inte dina tänder kan hälsan på både tänder och tandkött försämras till något som kallas parodontit – en sjukdom du helst vill slippa, oavsett ålder.
Akut parodontit är i grunden en allvarlig sjukdom som drabbar tandköttet och käkbenet runt tänderna. När plack byggs upp på tänderna finns det stor risk att bakterier börjar växa. Dessa bakterier irriterar med tiden tandköttet, vilket gör att det blir inflammerat och svullet. Så småningom kan placket sprida sig under tandköttskanten och ta med sig bakterierna dit. Medan kroppen försöker bekämpa infektionen kan tandköttet börja dra sig tillbaka och benet lossna från tanden, vilket lämnar ett utrymme – en så kallad tandköttsficka – mellan tanden och tandköttet. I det här skedet har parodontit uppstått.
Tandköttsfickorna som bildas mellan tänderna och tandköttet kan samla matrester, vilket i sin tur kan leda till infektion. Lämnas infektionen obehandlad kan bakterierna gradvis bryta ner benvävnaden som omger tanden. I takt med att denna benförlust fortskrider börjar även bindväven som håller tanden på plats att försvagas. Samtidigt fördjupas fickorna alltmer, vilket leder till ytterligare benförlust, tandköttsrecession och vävnadsnedbrytning. Till slut blir tanden lös och kan till och med falla ut. Allt detta räknas som den mer akuta formen av parodontit.
Även om plackuppbyggnad – och bakterierna i placket – är den främsta orsaken till akut parodontit finns det flera andra faktorer som kan bidra till sjukdomen. Kvinnor kan vara mer känsliga under hormonella förändringar i samband med pubertet, graviditet och menopaus. Sjukdomar som påverkar immunförsvaret, exempelvis hiv eller cancer, kan också öka risken. Vissa läkemedel kan dessutom ge onormal vävnadstillväxt i tandköttet. Naturligtvis ökar även dåliga vanor som att borsta tänderna för sällan, strunta i tandtråd och röka risken – men i grunden handlar allt om god munhygien.
Akut parodontit brukar visa tydliga varningssignaler. Även om tecknen kan vara diskreta märker de flesta att tandköttet är ömt eller svullet, att det blöder efter tandborstning och att tandköttskanten börjar dra sig tillbaka. Alla dessa är indikatorer på tidiga stadier av parodontal sjukdom. När tillståndet förvärras kan du även uppleva dålig andedräkt, en konstig smak i munnen, synliga fickor mellan tänder och tandkött samt förändringar i hur bettet känns.
Vilken behandling som passar bäst beror på hur långt sjukdomen har framskridit, men det finns flera effektiva alternativ. Den mest grundläggande åtgärden är professionell tandrengöring var sjätte månad, vilket håller plack stången och hindrar bakterierna från att angripa tandköttet. Vid mer utbredd problematik används en djuprengöring som kallas rotplaning, där plack och tandsten avlägsnas både ovanför och under tandköttskanten. Trots att det kan låta obekvämt utförs behandlingen vanligtvis under lokalbedövning. I svårare fall krävs kirurgiska åtgärder – allt från fickminskande operationer och bentillskott (bentransplantation) till mjukdelstransplantationer och styrd vävnadsregenerering.
Kom ihåg: ju tidigare parodontit upptäcks, desto större är chansen att bevara både tänder och käkben. Regelbundna tandvårdsbesök kombinerat med noggrann daglig munvård är det bästa skyddet mot denna sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online