Bursit är inflammation av en bursa – en vätskefylld påse som minskar friktion mellan vävnader (sena-ben, sena-sena, hud-ben).
Vanliga lokalisationer
- Subakromial (axel)
- Trokanterik (höft)
- Olekranon (armbåge)
- Prepatellär (knä – "skönkors knä")
- Ansérin (medial knä)
- Retrokalkaneal (häl)
Orsaker
- Överanvändning/repetitiv rörelse (kastning, knäböj, löpning)
- Direkt trauma (fall, slag)
- Kristallavlagring: Gikt, pseudogikt (CPPD)
- Infektion: Septisk bursit (S. aureus) – oftast ytliga bursor.
- Systemisk inflammatorisk: RA, SLE, spondyloartropatier.
Symtom
- Lokaliserad smärta, värre vid rörelse/tryck
- Svullnad (fluktuerande om ytlig)
- Värme, rödhet (om septisk eller gikt)
- Begränsad rörelseomfattning
Diagnostik
- Anamnes + undersökning (ömhet över bursa, svullnad)
- Röntgen: uteslut fraktur, kalcinering (kronisk)
- Ultraljud/MRT: bekräfta vätska, bedöma angränsande strukturer
- Aspiration: Diagnostisk (cellräkning, Gram-färgning, odling, kristaller) + terapeutisk.
Behandling
- Konservativ: Vila, is, kompression, högläge (RICE), NSAID, aktivitetsmodifiering.
- Aspiration + kortikosteroidinjektion: Vid persistenter icke-septisk bursit.
- Septisk: Antibiotika (IV sedan peroral), upprepade aspirationer, eventuell kirurgisk drainering.
- Fysioterapi: Styrka, sträck, korrigera biomekanik.
- Kirurgi (bursektomi): Refraktära kroniska/återkommande fall.
Korrekt diagnostik – särskilt att utesluta septisk bursit – vägledder lämplig behandling.