Enligt National Institute of Dental and Craniofacial Research har hela 80 procent av den amerikanska befolkningen någon form av tandköttsjukdom. Det kan handla om inflammation i tandköttet eller allvarligare skador på käkbenet och de mjuka vävnaderna. Parodontit kan i värsta fall leda till att tänder blir lösa eller går förlorade.
Människans mun är naturligt full av bakterier, och det är i sig ofarligt. Problemen börjar när bakterier och partiklar, till exempel slemsubstanser, ständigt bildar plack på tänderna. När detta färglösa och klibbiga plack inte avlägsnas kan det förkalkas och bli tandsten. Tandsten kan endast avlägsnas av en tandläkare, eftersom vanlig tandborstning inte räcker. Om tandstenen får sitta kvar ökar risken för att en parodontsjukdom utvecklas.
Skadliga bakterier bildas ju längre plack och tandsten får ligga kvar på tänderna. När bakterierna når tandköttet uppstår gingivit. Tandköttet svullnar då, blir rött och kan även blöda. Gingivit kan vändas med regelbundna tandvårdsbesök för professionell rengöring samt genom noggrann tandborstning och användning av tandtråd. Vid gingivit har ännu ingen vävnads- eller benskada uppstått. Behandlas dock inflammationen inte kan den utvecklas till periodontit, som är en allvarligare form av tandköttsinflammation.
Personer med periodontit riskerar att förlora tänder. Tandköttet drar sig tillbaka från tänderna och det bildas infekterade fickor. Även om immunförsvaret försöker bekämpa bakterierna fortsätter de att växa och sprida sig under tandköttskanten om sjukdomen inte behandlas. Tyvärr bryter både kroppens immunförsvar och bakterierna ner tandköttsvävnad och käkben, vilket gör att tänderna blir lösa.
Det finns flera olika typer av periodontit, men fyra former är särskilt vanliga. Kronisk periodontit utvecklas i långsamma eller snabba skeden. I de snabba faserna sker tandförlust snabbt. Inflammationen drabbar tändernas stödjevävnad och ben, och ett progressivt förlorat fäste uppstår. Det är där fickbildning och tandköttsrecession, det vill säga att tandköttet drar sig tillbaka, sker. Vid aggressiv periodontit förstörs benet och fästförlusten, med separation mellan tandkött och tänder, sker mycket snabbt.
Nekrotiserande parodontit förekommer hos personer med systemiska sjukdomar som immunsuppression, undernäring och hiv-infektion. Nekros, det vill säga vävnadsdöd, i tandköttet, alveolärt ben och parodontala ligament kan drabbas av infektioner och lesioner. Typiska kännetecken är svart eller död vävnad, dålig lukt och en förändrad form på tandköttet. Periodontit som en manifestation av systemiska sjukdomar kan även förekomma hos personer med diabetes samt hjärt- och lungsjukdom.
God munhygien kan förebygga både gingivit och periodontit. Använd exempelvis tandtråd eller mellanrumsborstar efter måltider och gå till tandläkaren regelbundet för professionell tandrengöring och undersökningar. Tandköttsjukdom upptäcks ibland inte förrän i ett sent skede av sjukdomen. Borsta därför tänderna två till tre gånger dagligen med fluortandkräm och byt tandborste ungefär var fjärde månad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online