Försenad dentition – när tänder kommer betydligt senare än populationsnormer – kan oroa föräldrar, men de flesta fall löser sig spontant eller har raka lösningar.
Definitioner
- Primära tänder: Ingen tand vid 13–15 månader; eller ofullständig primär dentition vid 3 år.
- Permanenta tänder: Ingen första molar/incisiv vid 7–8 år; eller betydande fördröjning mot sekvensnormer.
Orsaker
- Lokala faktorer: Supernumerära tänder, odontomer, cystor, trauma, dens gingiva, ankilos.
- Systemiska tillstånd: Hypotyreos, hypopituitarism, rakit (vitamin D-brist), malnutrition, cleidokraniell dysplasi, Downs syndrom, ektodermell dysplasi.
- Läkemedel: Cytostatika, bifosfonater.
- Idiopatisk/familjär: Konstitutionell fördröjning; familjehistorik vanlig.
Utredning
- Klinisk undersökning + panoramröntgen (bedöm tandposition, utveckling, patologi).
- Medicinsk anamnes, tillväxtparametrar, endokrin screening vid systemiska tecken.
Hantering
- Observation vid konstitutionell fördröjning.
- Kirurgisk exponering ± ortodontisk traction för inpaktade tänder.
- Behandla underliggande systemiskt tillstånd.
- Protesersättning vid agenesi (saknade tänder).
De flesta fall av försenad tanderupptag löser sig själva. Remiss till barn tandläkare eller ortodontist motiveras om fördröjning överstiger 6–12 månader eller är asymmetrisk.