Det finns flera situationer där insättning av en nasogastrisk (NG) sond inte rekommenderas eller direkt är kontraindicerad. För vårdpersonal är det avgörande att noggrant bedöma patientens tillstånd och väga in specifika riskfaktorer innan ingreppet genomförs. Här går vi igenom de viktigaste situationerna då en NG-sond generellt bör undvikas.
Om patienten har fått betydande skador i ansiktet eller på näsan kan insättning av en nasogastrisk sond förvärra vävnadsskadorna och skada underliggande strukturer. I dessa fall bör alternativa former för nutritionellt stöd övervägas, exempelvis parenteral näring eller sond via annan väg.
Vid misstanke om eller verifierad blockering i matstrupen (esofagus) är insättning av en NG-sond förenad med stor risk. Sonden kanske inte passerar hindret, vilket kan leda till perforation eller andra allvarliga komplikationer.
Vid aktiv blödning i mag-tarmkanalen, särskilt från övre mag-tarmkanalen, kan sondinsättning förvärra blödningen och innebära ytterligare risker för patienten.
Om patienten nyligen opererats i munhålan eller näsan kan sonden störa det opererade området, försena läkningen samt orsaka obehag eller komplikationer.
Upplever patienten kraftig illamående, kräkningar eller kraftiga gagreflexer kan insättningen vara olämplig. Dessa reflexer ökar risken för aspiration, det vill säga att mat eller saliv kommer ner i luftvägarna, vilket kan leda till aspiratonspneumoni.
Patienter med kraftigt nedsatt medvetandegrad eller påverkat mentalt tillstånd kan ha svårt att tolerera insättningen och att hantera sonden på ett säkert sätt efteråt. Risken för aspiration och felplacering ökar markant hos dessa patienter.
Hos personer med känd koagulopati eller annan blödningsbenägenhet kan sondinsättning via näsan orsaka blödning i slemhinnan och öka risken för allvarliga komplikationer.
Vid misstänkt eller konstaterad fraktur i skallbasen får sond aldrig föras genom näsan, eftersom den i värsta fall kan tränga in i skallhålan och orsaka intrakraniella skador. I dessa situationer ska oral väg eller alternativ metod väljas.
Dessa riktlinjer utgör allmänna överväganden, och beslutet om att sätta in – eller avstå från – en nasogastrisk sond ska alltid fattas individuellt utifrån patientens specifika situation, risker och nytta. Vårdpersonal bör alltid använda sitt kliniska omdöme och följa gällande riktlinjer och lokala rutiner vid bedömning av sondinsättning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online