När en tandläkare eller ortodontist bedömt att ett barn behöver tandställning finns det idag många valmöjligheter. Moderna tandställningar är mindre, tunnare och mindre synliga än förr, och de nyare varianterna kan dessutom räta ut tänderna snabbare – vilket innebär kortare behandlingstid. Att förbereda barnet med dessa fakta gör övergången till att bära och sköta tandställningen mycket enklare.
Det finns många möjliga skäl till att ett barn kan behöva tandställning, men tandläkare delar oftast in dem i tre kategorier: malocklusion klass I, II och III. Vid malocklusion I är tänderna snedställda, trångt ställda eller sticker ut framåt. Malocklusion II innebär att barnet har överbett, alltså att överkäkens tänder ligger långt framför underkäkens. Malocklusion III betyder underbett – antingen är underkäken för stor eller överkäken för liten i förhållande till varandra.
En tandställning består av små bracketser (oftast i metall) som fästs strategiskt på tänderna och sammanbinds med metalltrådar. Trådarna hålls på plats av små gummiband. Det tryck som bracketserna, trådarna och gummibanden skapar tvingar tänderna att gradvis räta ut sig. Eftersom processen sker stegvis måste tandställningen åtdras regelbundet under behandlingens gång.
Det är helt normalt att känna viss ömhet och smärta efter att tandställningen satts dit och efter varje åtdragning. Tandläkaren kan ordinera smärtlindrande medicin eller rekommendera receptfria läkemedel mot besvären. Om tandställningen gnager mot insidan av kinderna eller läpparna kan tandvax användas för att lindra irritationen.
Med tandställning fastnar matrester lätt mellan bracketserna och trådarna, vilket kan leda till dålig andedräkt och i värsta fall karies. Borsta därför tänderna noggrant efter varje måltid och mellanmål. Vanlig tandtråd fungerar inte lika bra med tandställning, men det finns specialutformade tandtrådsredskap att få via tandläkaren som håller områdena mellan tänderna rena.
Den enda andra underhållet som kan behövas är om en tråd går av eller lossnar. Boka i så fall tid hos tandläkaren så snart som möjligt för att få den lagad, så att behandlingen inte försenas.
Metall är fortfarande det vanligaste materialet, men det finns alternativ som är betydligt mer diskreta. En variant är porslinsbracketser, som smälter in med tändernas naturliga färg och knappt syns. Nackdelen är att de är skörare, och inte alla passar för den typen av behandling. Det finns även genomskinliga trådar som kan ersätta de metalliska och som är mycket mindre iögonfallande.
Gummibanden finns numera i alla tänkbara färger, vilket ger barnet chansen att uttrycka sin personlighet. De är dessutom lätta att byta ut, så vid varje tandläkarbesök går det fint att välja nya färger som matchar årstiden, en högtid eller ett speciellt tillfälle.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online