Tandköttsinflammation, även känd som gingivit, är en sjukdom som drabbar tandköttet. Om den lämnas obehandlad kan den utvecklas till parodontit, en allvarligare infektion som bryter ned stödjet runt tänderna. I vissa fall blir symtomen så svåra att kirurgi krävs för att återskapa tandköttet och dess underliggande strukturer. Samma ingrepp kan också användas av kosmetiska skäl – för att förändra tandköttets utseende och skapa ett mer estetiskt leende.
Här går vi igenom de vanligaste metoderna inom rekonstruktiv parodontalkirurgi och vad varje behandling innebär.
Parodontal sjukdom börjar ofta som en enkel tandköttsinflammation men kan utan behandling sprida sig till käkbenet och ligamenten som håller tänderna på plats. Typiska symtom är:
Besvären kan bli så uttalade att rekonstruktiv kirurgi behövs för att reparera skadorna.
Vid en fickreducerande operation fäller kirurgen tillbaka tandköttet från tänderna och avlägsnar tandstensavlagringarna som ligger därunder. Detta eliminerar bakterierna som lever under tandköttet och kan förhindra att allvarligare symtom på parodontal sjukdom utvecklas. Ansamlingarna av bakterier och tandsten kallas "parodontala fickor". En fickreduktion kan få tandköttet och tänderna att se friskare ut, men betraktas normalt inte som en kosmetisk behandling utan som en medicinskt nödvändig åtgärd.
Regenerering syftar på en process som försöker återskapa det ben som håller fast tanden under tandköttet och som har förstörts av parodontala fickor. Precis som vid en fickreduktion fälls tandköttet tillbaka och bakterierna avlägsnas. Därefter fästs bentransplantat mot benet för att stimulera ny benbildning. Denna rekonstruktiva kirurgi används för att reparera skador orsakade av parodontal sjukdom och utförs sällan av rent kosmetiska skäl.
Vid kronförlängningskirurgi tas tandköttet kirurgiskt bort från tänderna för att exponera mer av tanden under. Ingreppet används för att behandla tandkött som svullnat så mycket på grund av parodontal sjukdom att det täcker en stor synlig del av en eller flera tänder. Kronförlängning görs också av kosmetiska skäl, till exempel för att korrigera ett så kallat "tandköttsleende" där mycket tandkött syns när man ler.
Som motsatsen till kronförlängning innebär ett mjukvävnadstransplantat att vävnad flyttas till tandköttet där det har dragit sig tillbaka till följd av parodontal sjukdom. Den transplanterade vävnaden får tandköttet att börja växa över de exponerade ytorna. Tillbakadragna tandkött kan bland annat bero på alltför hård tandborstning, vilket gör att ingreppet både reparerar skador orsakade av parodontal sjukdom och fungerar som en kosmetisk behandling.
Om du behöver få en tand borttagen på grund av parodontal sjukdom kan du välja att ersätta den med ett tandimplantat. Ett implantat består vanligtvis av en skruv av titan som placeras i käkbenet och fungerar som konstgjord tandrots, med en krona ovanpå som ser ut och fungerar som en naturlig tand.
Ibland kan tandköttet verka insjunket på platsen där en tand har gått förlorad. Det beror på att käkbenet krymper när det inte längre bär på en tand, vilket kan göra att ett tandimplantat ser konstigt ut. Om så är fallet kan kirurgen fylla ut området vid en alveolarutbyggnad och därmed återskapa konturen av ben under tandköttet.
Rekonstruktiv parodontalkirurgi omfattar flera olika metoder – från fickreduktion och benregenerering till kronförlängning, vävnadstransplantat och tandimplantat. Vilken behandling som passar bäst avgörs av hur omfattande skadorna är och om målet är att återfå funktion eller förbättra utseendet. Kontakta alltid en tandläkare eller parodontolog för en individuell bedömning innan du beslutar dig för någon form av kirurgi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online