Röntgenstrålar upptäcktes år 1895 av den tyske fysikern Wilhelm Röntgen. Han upptäckte att skelettet under huden blev synligt när strålar från en katodrör passerade genom kroppen. Eftersom han inte visste vad som skedde kallade han strålarna för "x", vilket gav oss begreppet röntgen. Röntgenbilder, även kallade radiografier, används ofta av tandläkare som ett förebyggande och diagnostiskt verktyg vid tandundersökningar. När det gäller intraoral röntgen hos barn finns det flera saker som du som förälder bör känna till.
Det finns två huvudtyper av munröntgen: intraoral och extraoral röntgen. Intraoral innebär att bilderna tas inifrån munnen, medan extraoral innebär att de tas utanför munnen. Intraoral röntgen är den vanligaste formen. Bitewing-, periapikal-, okklusal- och helmuntröntgen är exempel på intraorala röntgenundersökningar.
Dessa undersökningar hjälper tandläkaren att upptäcka karies, kontrollera tändernas tillväxt och utveckling, övervaka eventuell tandröta samt granska benområdet runt tänderna.
Det finns ingen specifik ålder för när ett barn bör göra sin första intraorala röntgenundersökning, men mellan fem och sex års ålder är relativt vanligt för de första röntgenbilderna. Utöver barnets ålder tar tandläkaren också hänsyn till storleken på barnets munhåla, barnets individuella behov och andra särskilda omständigheter.
Tecken på karies eller tandröta, tidigare trauma mot ansiktet samt läpp- eller gomspalt är alla skäl för tandläkaren att ta intraorala röntgenbilder tidigare än normalt.
Tandläkare väger alltid risker och fördelar när det gäller att ta intraoral röntgen på ett barn, eftersom strålning är en viktig faktor att beakta. Barn är känsligare för strålning än vuxna, men risken kan minskas betydligt genom skyddande tekniker.
Användning av snabbare film, inklusive digital röntgen, minskar exponeringen. Stråldosen mäts i milligray. En undersökning från 1999 genomförd av Nationwide Evaluation of X-Ray Trends visade att F-film (snabbare) istället för D-film (långsammare) minskade strålexponeringen med hela 60 procent. Tandläkare använder dessutom blyförkläde och sköldkörtelskydd för att ytterligare reducera exponeringen.
Hur ofta barn behöver intraoral röntgen beror på deras individuella behov. För barn med hög risk för karies rekommenderar American Academy of Pediatric Dentistry röntgenundersökningar var sjätte månad. För barn med låg risk är röntgen var 12:e till 24:e månad acceptabelt.
Regelbunden tandborstning och användning av tandtråd, fluortandkräm samt ett begränsat sockerintag bidrar alla till att minska behovet av frekvent intraoral röntgen.
För vissa barn kan ett tandvårdsbesök med intraoral röntgen kännas skrämmande. Se därför till att tandläkaren och tandsköterskan använder metoden "berätta–visa–göra" för att lindra ditt barns rädsla. Det innebär att de först berättar för barnet om proceduren, sedan visar utrustningen eller till och med demonstrerar den på en förälder, innan själva undersökningen utförs på barnet.
Använd enkla ord när du pratar med ditt barn om processen. Ge positiv förstärkning och håll dig lugn under hela besöket. Vid behov kan distraktioner användas för att hålla barnets uppmärksamhet borta från proceduren.
Intraoral röntgen är ett säkert och ovärderligt verktyg inom barnets tandvård. Med moderna tekniker, rätt skyddsåtgärder och en omtänksam tandläkare kan undersökningen göras både trygg och stressfri – samtidigt som den ger viktiga underlag för barnets tandhälsa långt in i framtiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online