Skrovliga öronlappar är ett vanligt, oftast godartat besvär. Öronlappens känsliga hud – tunn, rik på talgkörtlar och ofta utsatt – kan utveckla skrov av olika orsaker.
Vanliga orsaker
- Ansamling av döda hudceller: Naturlig avskilning fastnar i öronlappens klyftor, särskilt bakom örat.
- Upporkad talg: Talgkörtlar utsöndrar olja som kan ackumuleras och bilda skrov, särskilt vid fettig hudtyp.
- Kontaktdermatit: Reaktioner på nickel i öronhängen, hårprodukter, hudvård eller tvättmedel. Visar klåda, rodnad, skrov.
- Hudsjukdomar:
- Seborroisk dermatit: Fettiga, gula skrov på röd bas (vanligt bakom öronen).
- Psoriasis: Skarpt avgränsade, silvrvita plack.
- Eksem (atopisk dermatit): Torr, klådig, sprucken hud.
- Akne: Komedoner, pustler på öronlappen.
- Miljöfaktorer: Solutsättning (aktinisk skada), vindbränna, kyla, friktion från masker/glasögon.
- Infektioner:
- Bakteriella: Impetigo (honungsfärgade skrov), inficerade piercings.
- Svamp: Tinea (ringorm) – skrovliga, ringformiga förändringar.
När du ska söka vård
- Skrov kvarstår >2 veckor trots mild vård.
- Utbredd rodnad, svullnad, värme, fuk.
- Smärta, blödning, sårbildning.
- Hörseländringar, ansiktslämning eller systemiska symtom.
- Tidigare hudcancer eller immunsvaghet.
Egenvård
- Mild rengöring med doftfri rengöringsmedel.
- Fukta med vaselinbaserad salva eller ceramidkräm.
- Ta ut öronhängen vid misstänkt irritation; byt till hypoallergena (titanan, niobium, 18k guld).
- Solkskydd: bredkantshatt, solskyddsfaktor på öronen.
- Undvik att knäppa – risk för infektion och ärr.
De flesta skrovliga öronlappar läker med enkel hygien och barriärreparation. Bestående eller symtomatiska fall motiverar dermatologisk utredning.